Licensnämnden som vanligtvis är i fokus en gång om året har till uppgift att pröva om föreningarna uppfyller de krav som finns och därmed kvalificera sig för fortsatt spel i respektive serie.

Det finns fyra områden där föreningar måste uppfylla kraven för att erhålla sin licens:

• Stabil ekonomi
• God organisation
• Ungdomsverksamhet
• Arena 

Det som oftast är i fokus är området ”Stabil ekonomi”. I stora drag finns där tre områden:

• Obestånd (föreningen måste kunna betala sina skulder)
• Kapitalkrav (för 2023 eget kapital om 5% av intäkterna)
• Krav på likviditet (typ finns likviditet för att klara av nästa års förväntade utgifter)

I princip allt ovan ska vara uppfyllt per den 30 april.

Tilläggas ska även att föreningarna ska inlämna en delårsrapport senast den 31 januari som är per 31/12 som inte helt behöver omfatta kravet om likviditet samt senast 28/2 ge in en resultatprognos för resterande del av verksamhetsåret.

Om vi fokuserar på den ekonomiska delen kan man ha synpunkter på vissa delar men i stort är väl andemeningen att man ska sköta sin klubb ansvarsfullt. Återkommer till ordet ansvarsfullt.

I mitt tycke sker det för ofta, nästan årligen, att klubbar blir underkända och inte uppfyller de krav som finns. Anledningarna är många, men inte alltför sällan verkar dessa föreningar tagna på sängen och de håller inte på långa vägar med och det blir panikåtgärder när det väl sker (då det i regel redan är försent). 

Vad beror det på att man försätter sig i situationen och nästan likt ett spädbarns gripreflex slår ut med armarna, högljutt protesterar och bedyrar att man är felaktigt behandlad? Förstår man inte de regler/förutsättningar som finns, tolkar man dom fel, är det ett sätt att skylla ifrån sig eller finns det andra orsaker? Man kan tycka vad man vill om hur regelverket är utformat, men det är som det är och då har man bara att förhålla sig till det.

Utifrån sett verkar det som att det finns, om än få, klubbar som är slarviga med regelbundna uppföljningar, tar för stora risker och som inte agerar i tid när det börjar bli för stora avvikelser från budget. Att lägga en budget är heller inte enkelt. Det blir lätt att man vill och tror för mycket och därför är uppföljning, och att kunna/våga agera i ett tidigt skede, viktigt när avvikelserna börjar kännas obekväma. Sedan ska man ha respekt för att många kubbar har det tight redan från början, med låg omsättning, inte minst de som dessutom har en extra ekonomisk ryggsäck i form av långa resor.

Med ovan i baktanke tänker jag på något som slog mig när Troja i slutet av mars gick ut och vädjade till sina medlemmar, supportrar och sponsorer om ekonomiskt stöd, eftersom de hade ett underskott om typ 1-1,5 mkr och var i stort behov av att snabbt få in pengar. Visst, man kan hamna i knipa trots att man varit försiktig och agerat ansvarsfullt.

I samma meddelande framgår att man i ursprungliga budgeten räknat att behålla nivån av sponsorintäkterna det vill säga jämfört med föregående år då man låg i HA, vilket känns väldigt offensivt och ambitiöst. Publiksiffrorna budgeterades till för Trojas del normala, vad det nu innebär?

I samma meddelande framgår att redan under hösten var publiksiffrorna låga och att sedan även sponsorintäkterna var kännbart lägre. Rimligtvis fortsätter trenden och är styrelsen ”i grunden en kostnadsmedveten organisation” som de själva skriver, borde de analysera situationen och kanske till och med sett över vilka eventuella åtgärder som kan komma behöva vidtagas.

Analys och uppföljning görs säkerligen och ingen annan än styrelsen har väl koll på hur resonemangen gick. 

Vi kan konstatera att inför AE meddelar föreningen att man rekryterat både Rommel och Macklin.

Man har alltså vunnit budgivningen på en av de hetaste spelarna i AE som fanns att tillgå och även på ytterligare en duktig spelare. Trots att det finns klara negativa indikationer på att ekonomin är ute på väldigt tunn is, så väljer man att öka på kostnaderna.

Anledningen till rekryteringarna är väl helt klart att man vill öka sina chanser att ta sig till kvalserien och väl där ha möjligheten att ta sig tillbaka till HA.

Är det i det läget kostnadsmetvetet och ansvarsfullt agerat? Knappast!

I samma meddelande, som refererades till tidigare, skriver man också ”att få föreningar i hockeysverige matchar IF Troja-Ljungbys verksamhet. Den är känd för sin bredd och sina fina resultat” osv vilket man bara kan instämma i, det är en fin och anrik klubb. 

Vilket också gör att det är svårare att förstå att man inte agerar mer riskavert när det finns indikationer på att det inte går som tänkt.

 Ska man vara lite cynisk finns det tre scenarion varför det blev som det blev:

1.   Man hade ingen riktig uppföljning eller koll, och antog att allt var i sin ordning och att utrymme fanns i budgeten för förvärv för att sedan, försent, upptäcka att så var inte alls fallet.

2.   Man hade indikationer på att föreningen kunde vara på väg mot ett stort underskott men vad gör det då om det blir några hundratusen till? Det kan vara så att förvärven kan vara skillnaden på fortsatt spel i HE mot uppflyttning i HA. Man räknar kallt med, eller känner sina sponsorer och supportrar så väl, att man vet att de kommer ställa upp med pengar.

3. Eftersom nämnden tar in dels en delårsrapport (utan likviditetsrapport) senast den 31/1 och en resultatprognos för resterande del av verksamhetsåret som ska vara inne den 28/2. Kan det vara så att det är licensnämnden som reagerat efter att ha läst prognosen, satt kaffet i halsen, och hintat att licensen är i fara? Det skulle rimma med att klubben går ut först i slutet av mars och desperat vädjat om pengar. Vilket i så fall tyder på att man haft väldigt dålig kontroll. 

Jag vet inte vilket av scenariona som skulle vara mest oroande beroende på ur vilket perspektiv man ser det? Kanske det finns ett fjärde?

 Licensnämnden tar förvisso in delårsrapporter från föreningarna men i slutänden är det vad siffrorna visar per den sista april som betyder något, eller snarare allt. Inte hur resan dit gått till.

Att agera ansvarsfullt med föreningens ekonomi verkar inte beröras alls i regelverket, vilket egentligen betyder att styrelser är fria att ta höga risker med ekonomin under året bara man lyckas hitta pengar att stoppa in innan den 30 april om inte tärningarna rullat rätt. 

Om det finns klubbar som agerar ansvarslöst och med hög risk i sin verksamhet, drabbar det onekligen de som agerar ansvarsfullt och inte tar risker med sin ekonomi. Följden blir att man på ett sätt snedvrider en sund (hockey)marknad till att likna ett kasino.

Till sist tummar upp till de klubbar, som Karlskrona, Kalmar med flera, som under förra säsongen toppade sina trupper med fina förvärv som var finansierade, well done!

Av: ZeroHockey

 Förra säsongen mötte Skövde Troja i en tidig träningsmatch och båda lagen imponerade då storligen, kanske främst Skövde. Jag kallade det då för den första riktiga matchen på träningssmatchsäsongen. Men det är svårt att kalla dagens match för samma succé, i alla fall för Skövdes del. För detta kom att bli en tämligen enahanda historia där Skövde hade stora problem att hänga med överhuvudtaget.

Men vi tar det väl från början. Troja parkerade de första femton minuterna i Skövdes zon i stort sett. Troja satt hög press och Skövde bjöd på den ena borttappade pucken eller felpassen efter den andra. Det såg stundtals ut som vuxna män mot barn på isen, där Troja hade fullständig lekstuga mot ett stillastående Skövde. Att det bara stod 2-0 efter den första perioden var nästan märkligt, det kunde stått både 3- och 4-0 med lite mer effektivitet i avsluten.

I slutet av den första perioden började Skövde lyfta ut en gubbe och bara lyfta upp pucken mot den för att få lite andrum, det gjorde att pressen avtog lite. Och det var lite så man fortsatte jobba i den andra perioden. Det gjorde att Skövde fick i alla fall temporära andningshål, men speciellt mycket eget spel hade man inte. Det var Troja som stod för det ordnade spelet, chansskapandet och målgörandet även i den andra perioden Två nya mål och 4-0 inför den sista perioden.

I den sista perioden gick Troja ner lite i tempot och man tappade i passningskvalitet och då kunde i alla fall Skövde vara med och leka lite. Man får också till en 4-1-reducering, på en av få riktigt vassa målchanser, men med några minuter kvar så kommer 5-1 och även om slutresultatet sedan skrevs till 5-2 var det inget snack om saken.

I Troja så var det kedjan med Mattias Persson-Oskar Nordin-Kevin Engvall som var allra framfusigast. Så fort de var inne så kändes det som att Troja skapade tryck och målchanser. Även Jesper Emanuelsson gjorde en bra match.

Fanns det inga ljusglimtar i Skövde då? Jo jag tycker ändå att Carl Hjälm, trots fem insläppta, ska ha klart godkänt. Det var ingen lätt match för honom med flera närlägen och frilägen när Skövde hade svårt att ge honom riktig hjälp. Ett annat plustecken är nye backen Axel Erikssons offensiv. Han må ha lite brister i spelet i egen zon, men han är väldigt trygg med pucken och mjuk i skridskoåkningen.

Omslagsbild: Det blev ingen rolig eftermiddag för Skövdes lagkapten Axel Abrahamsson. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd

Jag har rankat alla seriers tränare, målvakter och backar, och därmed så är det bara forwards kvar. Vilka har vassaste offensiva uppställningen egentligen? Här är min ranking!

1. Väsby

Väsby har byggt en imponerande mix med offensiv spets kombinerat med nyttiga rollspelare. Offensivt så hade man sedan tidigare starka namn som Tobias Liljendahl, Carl Åsell, Nicklas Nousiainen, Adam Falk och Dick Axelsson. Till detta har man nu också adderat ett par av ettans starkaste målskyttar i Joni Nikko och Henrik Rommel, och dessutom SHL-meriterade Fredrik Forsberg, som mer varit en nyttig rollspelare i SHL men som givetvis kommer kunna göra en hel del poäng med nu när han tar klivet ner i ettan. Han kommer dock säkert fortsättas lägga ner ett hårt jobb tillsammans med andra nyttiga attitydspelare som Christian Hägg (med många strängar på sin lyra), Erik Aterius, Filip Rydström, Axel Olsson och nya Gilbert Gabor. Ettans kanske starkaste forwardssida.

2. Visby

Blev visserligen av med ett par spetsar i Emil Öhrvall, Eric Winbergh och Linus Lundström, men har i mina ögon ersatt dem bra. Dels har man lyckats få tillbaka nyttiga tvåvägscentern Anton Johansson, dels har man fått in två bra värvningar från Halmstad i Karl Påhlsson och Melker Iversen. Kan också Lukas Jidenius och Nils Bohlin blomma igen så har man en riktigt bra offensiv spets och bredd. För man har ju också fått behålla skicklige centern Elias Lindström vilket gör att man kan få ihop i alla fall två vassa offensiva enheter. I övrigt har man flera hårt arbetande yttrar och en klok tvåvägscenter i Adam Lidström.

3. Huddinge

Huddinge har satsat på en ombyggnation och jag måste säga att forwardssidan ser riktigt spännande ut! Spetsnyförvärven Alex Ek och Johannes Nilsson är klass på nivån och hemvändaren från Segeltorp Robin Carneholm är också en spännande värvning. Dessutom har man fått behålla det mesta av det bästa från förra säsongen, med trotjänande stjärnan Björn Jonasson i spetsen. Men även Joakim Hälleström, Anton Kalte och Filip Runbjer an ta offensivt ansvar och det ser med andra ord både spetsigt och brett ut och de kommer säkert jobba stenhårt med under nygamle tränaren Fredrik Mälbergs ledning.

4. Nyköping

Har visserligen (antagligen) tappat sin storskytt Sören Dietz Larsen, poängligtvåan Isak Dahlin och nyttige Elias Jakobs, men har istället fått in ett par riktiga spetsar vilket gör att man ändå känns klart intressanta ut offensivt. För Pontus Karlsson och Linus Lundström tillför både målskytte och poänggaranti och kommer givetvis kunna axla stora roller. Intressant ser också värvningen av Hampus Engman ut, och värvningen av Joel Myrberg Andersson tror jag kan bli riktigt lyckad. Man har också fått behålla trotjänande spetsar i form av Christian Axelsson och Albin Ivarsson Hamberg, De kan utgöra två spetskedjor, och som stark tredjecenter kan man mönstra Albin Kedbrant, och John Moberg skulle vara ett starkt namn i en tredjekedja. Det finns med andra ord både bra bredd och spets i Nyköping denna säsong.

5. Tyresö/Hanviken

Tappar ännu en gång sina spetsar, denna gång Joel Thulin, Fredrik Schlyter och Mattias Sundberg. De var dock ersättare för andra nyckelspelare, så ska de lyckas täta luckorna ännu en gång? Svaret känns inte som ett givet ja, men visst finns det spelare med potential i laget. Nyförvärven Isak Dahlin (Nyköping), Tim Kämpeberg och Sebastian Frantz (båda Huddinge), Eric Eljas (Köping) samt Filip Karlsson Tägtström känns alla som spännande värvningar, medan man har kvar David Karlström och Alexander Karlsson. Det gör att man ändå ser ut att kunna få till i alla fall två potenta offensiva kedjor, och det kan sedan kompletteras med spelare som David Ljusbol, Daniel Nilsmats, Isak Sörell med flera som kan göra det hårda jobbet.

6. Wings

Tappade många spetsar i slutet av förra säsongen, därför måste givetvis spetsvärvningen av Oscar Pentler kännas riktigt bra. Han skulle kunna flankeras av exempelvis Mateusz Szurowski och förra årets stora utropstecken Dennis von Walden. Gustav Eurenius skulle kunna centra en kedja med Tim Dackell och Emil Gabrielsson och därmed skulle laget kunna ha två rätt starka offensiva enheter ändå. De därbakom känns inte helt hopplösa heller, så forwardsidan är inte så pjåkig.

7. Linden

Har till stora delar behållit samma forwardsuppsättning som man hade förra säsongen, dock så lämnar bröderna Mäkinen. Nyförvärven är inga som givet går in i förstalinorna kan göra säkert ett bra jobb i en tredje eller fjärdekedja. Förra säsongens succékedja med Andrés Staforelli, Lucas Ekholm och Adam Helldén lär få förnyat förtroende att agera spjutspets, och Christoffer Norlin, Thom Flodqvist och Alexander Larsson kan bli en helt ok andrakedja.

8. Vallentuna

Har tappat några riktigt tunga namn i Gustav Jansson, Christian Holmblad och Jacob Lundin, och nyförvärven känns, med undantag möjligen av finske Matias Valta, som att de inte håller samma klass. Lucas Paulsson och Gustav Eriksson är dock kvar och de kommer behöva ta en än större roll, detsamma gäller Oskar Söderberg och Markus Andersson. Tvåanvärvningarna Albin Olofsson (Sudret) och Emil Carlqvist (Grästorp) kanske också kan bidra med en del poäng och hårt jobb.

9. Enköping

Det är svårt att se de där riktiga spetsarna i Enköpings lag. Man har ett par som gjort ok med poäng under flera år i Daniel Andersson och Tobias Smids, och man hade ett lyckat nyförvärv i slutet av förra i Lukas Henze. Därtill kan man addera årets nyförvärv Tim Friberg. Men sedan? Nej detta känns tandlöst!

10. Segeltorp

Inte en enda spelare i Segeltorp hade platsat i en topp 2 kedja i ett enda östlag. Det är mer eller mindre omöjligt att lyfta fram spelare, men Adam Björklund och Simon Delden kan jag tänka mig är två av spelarna man kommer bygga runt i alla fall. Men detta ÄR ettans svagaste forwardsuppställning, utan konkurrens.

Igår var jag iväg och kollade på Färjestad-Örebro i Mariehus arena vilket gjorde att jag inte kunde följa någon av ettanmatcherna live. Men det tog jag igen genom att kolla igenom två matcher inatt och även kort snabbkik på några av de andra matcherna. Här är mina intryck!

Vimmerby imponerar! Ja man kan inte säga annat efter att ha sett deras match mot Västervik där man visserligen förlorade med 3-2, men spelmässigt var det klart bättre laget. Nu vet jag att detta var en första träningsmatch och att man inte kan/ska dra för stora slutsatser av såna, men Vimmerby mötte alltså i sin första träningsmatch för säsongen ett Västervik som gjorde sin tredje match (de hade tidigare besegrat Nybro med 2-0 och 3-2) och det blev alltså också en tredje seger för Västervik. Men spelet! Där var det Vimmerby som imponerade.

Att Vimmerby borde vara rinkrostiga märkte man inget av, för de bjöd på en riktigt bra match där Västervik fick finna sig i att spela stora delar av matchen utan puck. Vimmerby hade hela tiden bra fart på rören, och hade framför allt ett riktigt bra passningsspel där man hela tiden gav varandra alternativ. Man visade sig, man ville ha pucken, och man var inte rädda för att göra saker med pucken när man väl hade den. Spelare som Jakob Karlsson, Anton Carlsson och bröderna Elias och Viktor Lindgren var riktiga kungar på isen. Västervik försökte pressa, men blev bortspelade. Västervik försökte ställa upp och styrspela, men blev bortspelade. Vimmerby spelade med ett självförtroende och en skjuts i spelet som gjorde att man långa stunder sköljde över allsvenskarna. Det såg minst sagt otroligt bra ut, särskilt då det var en första träningsmatch. Och jag har svårt att se att det ska bli sämre när man fått fler matcher i benen.

Men de förlorade trots allt, och det hade givetvis sina anledningar, och den främsta var spelet framför kassarna. För var det något Vimmerby måste bli bättre på så är det just den detaljen. Man blev lite för runda i anfallszonen. Man hade alldeles för roligt med att åka runt utanför boxen och passa runt pucken för att vilja sticka in näbben framför mål och styra, skymma och ta returer. Överlag passades det runt lite för mycket och togs för få avslut, och då kunde Västervik vara rätt nöjda med att bevaka den viktiga centrala delen av försvarszonen och låta Vimmerby snurra, det blev ändå inte så farligt speciellt många gånger.

Problemet var liknande i egen zon. Västervik spelade betydligt rakare, man tog hela tiden pucken mot mål och gav sig också in i ”skiten” och styrde, snappade upp lösa puckar och skapade på så sätt vid de få anfall de ändå hade fler och vassare målchanser, jag vet inte om de hade 3 eller 4 ramträffar under matchen. Vimmerby kunde varit betydligt tuffare där och boxat ut Västerviksspelarna. Sedan kanske inte Scott Hector hade nått sin fulla kapacitet i Vimmerbykassen heller, det var något mål som såg lite billigt ut.

***

Jag såg två matcher skrev jag, och den andra matchen var Tranås bortamatch mot Kalmar. Det var en match där Tranås gjorde en rätt bra match, men där Kalmar ändå till slut vann med klara 5-0. Och det framstår allt mer tydligt; Tranås har problem med målskyttet. Detta vara andra träningsmatchen och andra nollan framåt för ”Tranorna”.

Vi börjar dock med det mest positiva: Kanadensaren Geroge Diaco var äntligen på plats, och som han imponerade! Just tekniken att få med sig pucken i fart utan att sluta åka skridskor tycker jag visade på en detalj som brukar avslöja klassen på en spelare. Han kunde få pucken lite halvskrynkligt, men lyckades ändå få med sig den utan att tappa någon fart. Även sättet han tog sig in i anfallszonen på, där han alltid hittade vägar, visade på kvaliteten. Det var även han som låg bakom i stort sett allt farligt som Tranås presterade, med fart, fina instick och kreativitet. Han var även ytterst nära att sätta en urläcker Zorro vilket ytterligare understryker den tekniska kvaliteten han besitter. Jag konstaterar redan nu att Diaco kommer bli en riktig sevärdhet i ligan.

Om vi fortsätter på det positiva spåret så höll Tranås även spelet väl uppe. Spelmässigt var det en jämn match där lagen turades om att ha initiativet. Tranås höll ihop laget bra och pressade hårt över hela isen. Ska man lyfta fram några enskilda spelare så gjorde backarna Viktor Nilsson Westerlund en kanonförstaperiod och Gustaf Malmkvist en riktigt bra match rakt över, medan offensivt så var det Markus Ruuskanen som visade mest framåtanda (efter Diaco då givetvis).

Men man blev ändå nollade, och man släppte ändå in fem mål bakåt. Varför? Jo man hade lite samma problem som Vimmerby. Man hamnade för mycket utsida i anfallszonen, man var för bekväma och tog för lite puckar mot mål. Och när man väl fick lägena var man alldeles för tama.

***

Jag vill tyvärr dela ut lite kängor också. Som tur var är det träningsmatcher, men jag tycker ändå att det finns en del mer att kräva vad gäller några av sändningarna. Anledningen till att jag valde att titta på de två matcher jag valde var givetvis för att jag var nyfiken på hur ettanlagen stod sig mot de förväntade allsvenska bottenlagen, men även sändningskvaliteten avgjorde.

* Lindlöven mötte Guldsmedshytte (och vann 3-0) i en sändning utan kommentator och med en bild som segade så man trodde den skickades ut via ett gammalt 28,8k-modem från tidigt 90-tal.

* Bodens segermatch (7-1) saknade också kommentator det jag försökte se period ett i alla fall, och bilden var så grå att man inte kunde urskilja spelarna nummer ens.

* Skövde bjöd på både bra bild och kommentatorer, men varför ingen klocka och resultat i bild?

Sedan var det flera matcher som inte ens sändes, det är givetvis än sämre! Och ett par av matcherna sändes, men har inte lagt upp så man kan se dem i efterhand. Nej, jag hoppas på bättring framöver!

***

I eftermiddag tänkte jag se matchen Skövde-Troja. En match som ska bli riktigt intressant att se. Var står ett klart vässat Skövde, mot ett lite försvagat Troja? Förra försäsongen bjöd lagen på en riktigt fin försäsongsmatch, blir det något liknande nu?

Borås har länge jagat en riktig spetsforward som är tänkt att ersätta Väsbyflyktade Joni Nikko. Och idag kl 14 så har man gått ut med att man äntligen ska presentera vem denna spets är. Det har länge cirkulerat rykten att det är en finsk forward som är på g, och nu har jag fått ett tips om vem det kan vara. Stämmer tipset så är det en riktigt stark värvning, nämligen Kalmars före detta poängspruta Niko Ahoniemi. Niko kommer senast från Polska högstaligalaget STS Sanok, där han gjorde 32 poäng på 38 matcher, men säsongen innan så spelade han alltså i Kalmar där han var en ledande spelare och kom tvåa i interna poängligan med 36 poäng på 41 matcher. Det skulle givetvis var en riktig bomb om dessa uppgifter stämmer och en värvning som skulle ge Borås en riktig offensiv skjuts.

Jag har rankat alla seriers tränare, målvakter och backar, och därmed så är det bara forwards kvar. Vilka har vassaste offensiva uppställningen egentligen? Här är min ranking!

1. Hudiksvall

Har en riktigt bra rollfördelning på forwardssidan, med två riktigt starka offensiva enheter, där Adam Byström Johansson, Christoffer Jansson och Jesper Wiberg är den ena och Samuel Eriksson, Henrik Olsén och Lucas Feuk antagligen blir den andra. Dessa kompletteras med mer rollspelare som ska ge egna laget energi och ta motståndarnas. Där finns nyttiga pjäser som Carl Westberg, Oskar Klaar, Filip Sjöberg, Lukas Enqvist, Alexander Bjurström och Axel Levander.

2. Boden

Har fått in en riktig spets i Emil Lindblom, han var en spelartyp man saknade förra säsongen. En spelare som levererar kväll efter kväll, en riktig målskytt med bra attityd. Han lär få en stor roll med kanske Pontus Johansson och Christian Nyman. Andrakedjan kan då tvillingarna Wahlgren få husera i tillsammans med Nils Thomasson. Sedan får energispelare som Henri Tamminen, Viktor Sandberg, Wille Åström med flera ta de mer defensiva rollerna.

3. Piteå

Sena värvningen Tommi Niskanen känns som en viktig värvning, då man tappat mycket spets, och det tror jag han kan vara. Han lär få en stor roll son förstacenter tillsammans med Carl Holmner Härgestam och Oscar Nilsson. Även Victor Edström, Petter Mäkitalo och Gustav Marnetoft är nog tilltänkta i offensiva roller med Arvid Sundin som en möjlig joker. Det finns också bra tvåvägsspelare som i Rasmus Similä, Linus Hedman och Joakim Landkvist, så bredden känns bra, och det finns även en del nyttiga gnuggare i övrigt.

4. Strömsbro

Topp 5 i interna poängligan (Broberg, Hansson, Hägerström, Lindgren och Åhleén Hedenström) blir kvar och de lär fortsatt få en stor roll offensivt. Nu får de även ett tillskott i form av en riktig spetsspelare i Matej Galbavy, vilket gör att Strömsbros forwardssida ser stärkt ut, även om givetvis tappen av Viktor Ehn och Gabriel Deutsch svider. Men finns gott om attitydspelare som gör det jobbigt för motståndarna kvar.

5. Sundsvall

Värvningen av Filip Wiberg var stark, och även om han är ung så har han en del värdefull rutin som kan behövas i en ung men lovande forwardssida. Sebastian Kaijser är också givetvis både rutinerad och en riktig spets. De får ta unga killar som Joel Nyman, Oskar Larsson och Ludvig Westerlund under sina vingar och hjälpa dem att leda offensiven. Sedan finns det också flera riktiga attitydspelare som kan passa utmärkt i en tredje- och fjärdekedja där de ändå kan bidra med lite poäng, jag tänker på killar som Mathias Wikudd, Isac Norén, David Åhlin och Fabian Alm Westling.

6. Kiruna

Interna poängligavinnaren Matias Mustonen blev kvar vilket givetvis var viktigt, nu till i år får han även en lekkamrat i Teemu Siironen vilket jag tror kan bli ett lyckat drag. Jacob Hansson Geidon, Markus Runnkvist och Felix Fjälkeborn är också spelare som kan tillföra offensivt, och det ska bli spännande att se vad Feliks Morozov kan tillföra. Övriga hamnar lägre ner i hierarkin.

7. Kalix

Här är det fyra som jag ser som rätt givna offensiva spetsar. Dels de tre transatlanterna Conner Jean, Levi Wunder och Nick Pryce, där framför allt de två förstnämnda känns riktigt spännande. Dels värvningen av Linus Håkansson som känns som en sån där joker som Kalix varit så bra på att få att lyfta. Där bakom känns det dock väldigt tunt, det blir inte mycket secondary scoring som jag kan se (alltså spelare som gör poäng bakom de givna topparna).

8. Clemensnäs

Har tappat några av sina starkare poänggörare från förra säsongen i tvåan, men ettan Liam Nilsson och trean Pontus Burström är i alla fall kvar och lär behöva leverera även denna säsong. Av de nya så är bröderna Warg de mest etablerade, men de är inga större poängspelare. Möjligen kan Melker Gustavsson kliva fram även på ettannivå. Men i övrigt har jag svårt att se några större utropstecken.

9. Vännäs

Här är det en trio man kommer luta sig emot när det gäller poängproduktionen. Oscar Frestadius har under flera år visat att han är en stark poänggörare, även Filip Bergsdorf och Felix Hälldahl kommer få bära ett tungt offensivt ansvar. I övrigt är det mest arbetare i vingården.

10. Örnsköldsvik

Det är svårt att se några givna större poänggörare i Örnsköldsvik, men Jakob Lundberg, Wictor Åhström, Lukas Carlsson, Felix Filipsson och Oscar Ingesson har ändå en del poäng i sig, och med stora roller kan de säkert ta kliv. Dessutom kan hårt jobbande Oliwer Stensson bli ett utropstecken om han får allt att stämma.  

Igår listade jag alla 43 importer som kommer spela i ettan kommande säsong. Nu tar jag det ett steg längre och betygsätter alla spelare. Men jag gör det lite grann med en knorr. För jag betygsätter dem inte utefter deras klass rakt av, utan fokus ligger på vad jag tror att de kan tillföra till laget. En import skulle kanske bara tillhöra marginalspelarna i en toppklubb, men kan ändå bli viktig för att lag längre ner. Därför sätter jag betyg efter hur stor roll de kommer få i laget enligt följande stege:

* Kommer inte tillföra något
** Kommer tillföra lite
*** Kommer tillföra en del
**** Kommer tillföra mycket
***** Kommer vara ledande i laget

Kiruna 6 st

Artur Ogandzhanyan (G) (Ukraina)
** Gjorde det ändå rätt bra i tvåan med Boro, men kommer nog spela andrafiol.

Eddie Ahlmark (D) (Finland)
*** En resolut spelande back som kommer tillföra en del i spelet i egen zon.

Wiljami Kupiainen (D) (Finland)
***** En spelskicklig back som kommer svälja mycket istid.

Feliks Morozov (LW/RW) (Ukraina)
*** Franska andraligan håller tveksam klass, men även landslagsspelare för Ukraina så lite intressant ändå.

Matias Mustonen (F) (Finland)
***** Vann interna poängligan redan ifjol.

Teemu Siironen (C) (Finland)
**** Kan mycket väl bli en lika stor flipp som Mustonen, men kanske inte riktigt samma kapacitet.

Tyringe 6 st

Mads Christian Hanneborg (D) (Norge)
** Har redan två säsonger i klubben, men inte någon ledande back direkt.

Samuel Tétreault (D) (Kanada)
** Kommer från en svag liga.

Dmytro Danylenko (C) (Ukraina)
*** Kommer från franska andraligan som är lite tveksam klass på, men Tyringes forwardssida kan han nog tillföra en del i.

Milan Davídek (C/W) (Tjeckien)
**** Kom fyra i interna poängligan förra säsongen, men lär få en ännu större roll i år.

Heikki Harju (F) (Finland)
***** Hela lagets klart viktigaste spelare.

Matias Laaksonen (LW) (Finland)
*** Det är stora förhoppningar knutna till Laaksonen, men jag har svårt att se att han ska bli annat än en nyttig rollspelare.

Alvesta 3 st

Caleb Eefting (D) (Kanada)
**** Kommer vara viktig för att ge backsidan lite spelskicklighet.

Shane Heffernan (LW) (Kanada)
*** En legoknekt som dock huserat i lite lägre ligor i Europa.  

Zac Sirota (C) (Kanada)
*** Svårt att säga var han stor, NCAAIII-ligan varierar kraftigt i klass, men svårt att se att han ska leda laget.

Falun 3 st

Tyson Brouwer (G) (Kanada)
** Gjorde det helt ok i tvåan, men kommer nog inte få stå mycket.

Pawel Oblonski (F) (Polen)
** Får följa med upp från tvåan, så man måste ju tro att han ska tillföra lite i alla fall.

Julian Parrée (C/LW) (Frankrike/Schweiz)
*** Gjorde en rätt bra säsong senast i Moras juniorer.

Kalix 3 st

Conner Jean (C) (USA)
***** Kommer få en ledande roll i laget, har ändå gjort det bra i den starka NCAA-ligan.

Nick Pryce (LW) (Kanada)
** SPHL som han kommer ifrån är ingen klassliga direkt.

Levi Wunder (F) (USA)
**** Över en poäng per match i Teg de sex matcher han fick chansen och en bra historia. Kan bli bra.

Boden 2 st

Hugo Haas (G) (Tjeckien)
*** Kommer slåss med Jakob Karlsson om förstaspaden, och tar han den så kommer han kunna betyda mycket för Boden.

Henri Tamminen (RW/LW) (Finland)
*** Betyder en hel del med sin attityd och fysik, men inte så mycket i spelet, där han är begränsad.

Borås 2 st

Konstantin Barulin (G) (Ryssland)
***** Lagets stora stjärna, utan honom faller laget, även om man har starkare utespelare denna säsong.

Jakub Kanka (C) (Tjeckien)
** En rollspelare.

Skövde 2 st

Josh Laframboise (RW) (Kanada)
*** Tillför attityd och en del skills, men har tuffare konkurrens om speltid i år.

Tommy Lee (F) (Kanada)
*** Får han vara skadefri kan han bli ett bra komplement till Josh.

Visby 2 st

Hlib Tkach (D) (Ukraina)
** Kommer få en backplats längre ner i hierarkin, även om det finns potential.

Leo Landor (LW/RW) (Finland)
** En rollspelare som kommer få gnugga i en fjärdekedja.

Väsby 2 st

Joni Nikko (LW/RW) (Finland)
**** En riktig målskytt, men såna finns det flera av i Väsby.

Nicklas Nousiainen (C) (Finland)
**** Spelskicklig center med bra fart.

Karlskrona 2 st

Christoffer Rasch (D) (Norge)
**** Spelskicklig back som varit skadedrabbad.

John Henrion (RW) (USA)
**** Meriterad spelare som var rätt blek förra, men kanske får nytt liv nu när radarpartnerna Fridéns ansluter?

Tranås 2 st

George Diaco (C) (Kanada)
***** Sprutat in poäng i toppjuniorligan OHL, och i stort sett samtliga spelare runt honom
i poängligan har draftats av NHL-lag.

Samuli Rahikainen (D)
*** Fick förlängt efter en ok säsong, men inte mer.

Sundsvall 1 st

Christof von Burg (G) (Schweiz)
** Agerade andraslips förra säsongen och lär göra det i år med.

Mjölby 1 st

Kevin Kallonen (D) (Finland)
**** Tänkt att vara offensiv härförare. Gjorde det bra i tvåan förra säsongen.

Mörrum 1 st

Louis Ingvordsen (G) (Danmark)
*** Det ska bli intressant att se kampen om förstaspaden, även om von Schoultz kanske ligger bäst till. Men har ändå gjort 8 matcher i danska högstaligan.

Piteå 1 st

Tommi Niskanen (F) (Finland)
**** Har gjort bra med poäng i finska Mestis och då brukar man kunna göra avtryck även i ettan. Men kanske ingen ersättare för Isaksson.

Strömsbro 1 st

Philippe Caron (D/F) (Kanada)
** Gjorde bra med poäng i tvåan med Arboga, men misslyckades i Lindlöven säsongen innan.

Vallentuna 1 st

Matias Valta (F) (Finland)
**** Två raka säsonger med 20+ poäng i Mestis tyder ändå på att han borde kunna ta en rätt stor roll.

Wings 1 st

Axel Ekstrand (RW) (Finland)
** En säsong i ettan med Örnsköldsvik i ryggen, men kanske ingen jättesäsong.

Krif 1 st

Jesper Ahlgren (RW)
**** Kommer tillför attityd och målskytte till Krif.

43 importer, ja så många med utländskt medborgarskap spelar kommande säsong i hockeyettan, och då har jag ändå inte räknat med dem med dubbelt medborgarskap. Efter att ha listat dem alla så kan jag konstatera att vanligaste medborgarskapet på importerna är Finland (16 st), följt utav Kanada (11 st). Det är kanske inte så överraskande, men desto mer överraskande är kanske att Ukraina är det tredje vanligaste landet med 4 spelare. Sedan följer Tjeckien och USA (3 var), Schweiz (2) och sedan finns det en vardera från Norge, Danmark, Polen och Ryssland.

Det finns två lag som verkligen satsat stenhårt på importer. Såväl Kiruna som Tyringe har sex importer var och är lite i en särklass. Tre importer har Alvesta, Falun och Kalix. 20 av hockeyettans 40 lag har utlänningar i laget. Här är hela listan!

Kiruna 6 st

Artur Ogandzhanyan (G) (Ukraina)
Eddie Ahlmark (D) (Finland)
Wiljami Kupiainen (D) (Finland)
Feliks Morozov (LW/RW) (Ukraina)
Matias Mustonen (F) (Finland)
Teemu Siironen (C) (Finland)

Tyringe 6 st

Mads Christian Hanneborg (D) (Danmark)
Samuel Tétreault (D) (Kanada)
Dmytro Danylenko (C) (Ukraina)
Milan Davídek (C/W) (Tjeckien)
Heikki Harju (F) (Finland)
Matias Laaksonen (LW) (Finland)

Alvesta 3 st

Caleb Eefting (D) (Kanada)
Shane Heffernan (LW) (Kanada)
Zac Sirota (C) (Kanada)

Falun 3 st

Tyson Brouwer (G) (Kanada)
Pawel Oblonski (F) (Polen)
Julian Parrée (C/LW) (Frankrike/Schweiz)

Kalix 3 st

Conner Jean (C) (USA)
Nick Pryce (LW) (Kanada)
Levi Wunder (F) (Kanada)

Boden 2 st

Hugo Haas (G) (Tjeckien)
Henri Tamminen (RW/LW) (Finland)

Borås 2 st

Konstantin Barulin (G) (Ryssland)
Jakub Kanka (C) (Tjeckien)

Skövde 2 st

Josh Laframboise (RW) (Kanada)
Tommy Lee (F) (Kanada)

Visby 2 st

Hlib Tkach (D) (Ukraina)
Leo Landor (LW/RW) (Finland)

Väsby 2 st

Joni Nikko (LW/RW) (Finland)
Nicklas Nousiainen (C) (Finland)

Karlskrona 2 st

Christoffer Rasch (D) (Norge)
John Henrion (RW) (USA)

Tranås 2 st

George Diaco (C) (Kanada)
Samuli Rahikainen (D) (Finland)

Sundsvall 1 st

Christof von Burg (G) (Schweiz)

Mjölby 1 st

Kevin Kallonen (D) (Finland)

Mörrum 1 st

Louis Ingvordsen (G) (Danmark)

Piteå 1 st

Tommi Niskanen (F) (Finland)

Strömsbro 1 st

Philippe Caron (D/F) (Kanada)

Vallentuna 1 st

Matias Valta (F) (Finland)

Wings 1 st

Axel Ekstrand (RW) (Finland)

Krif 1 st

Jesper Ahlgren (RW) (Finland)

Jag har rankat alla seriers tränare, målvakter och backar, och därmed så är det bara forwards kvar. Vilka har vassaste offensiva uppställningen egentligen? Här är min ranking!

1. Karlskrona

Har fått till en riktigt vass forwardssida där man kan ha tre starka producerande offensiva enheter och en energikedja. För här vimlar det av spets. Eller vad sägs om meriterade trion Alexander Bergström, Filip Cruseman och Johan Henrion, skickliga Martin Fridén, Mikael Roslund ich Alexander Heiver? Och då har vi ändå bara nämnt poängyttrarna, centersidan är idel klass med spelgeniet Victor Crus Rydberg, Philip Norberg, Tom Fridén som alla kommer leverera fina assistpoäng. Utöver dessa en hårt jobbande trio i Sebastian Sundlöf, Linus Lööf och Oscar Hagman. En av ettans starkaste forwardssidor.

2. Troja

Det är en klart föryngrad forwardssida Troja ståtar med sedan man blivit av med spelare som Henrik Rommel, Victor Romfors, Axel Lindström och Joakim Hillding. Men det finns fortfarande starka spelare kvar, bland annat förra säsongens genombrottsman Emil Ekholm, speedkulorna Kevin Engvall och Jesper Emanuelsson, skicklige Lucas Macklin och kloka rollspelarna William Romfors, Jonathan Wikström och Carl-Johan Sjögren. Lägg därtill ett par fina värvningar i Oscar Nordin och Mattias Persson och unga talanger i August Hummer, Lucas Johansson Käkelä och Axel Håkansson och det är fortfarande en riktigt stark uppställning.

3. Kristianstad

Har bara tio forwards under kontrakt, men det är inga dåliga namn. Linus Pettersson, Filip Lennström, Ludvig Elvenes, Jacob Grönhagen, Dennis Svensson och Kevin Wennström har alla allsvensk rutin och potential att göra bra med poäng i ettan. Mathias Hellgren kan bli en nyttig rollspelare, medan Nils Juntorp, Sebastian Lundman och Wiggo Weinö är unga lovande killar som kanske får ta uppdrag i en tredje och fjärdekedja.

4. Vimmerby

Spelade en frejdig hockey säsongen som gick under Hampus Sylvegårds ledning. Har också kvar några bra poänggörare i starke kaptenen Jakob Karlsson, Eddie Levin, Hugo Ollila och Anton Carlsson. Till detta har man adderat fin spets i form av Martin Pärna och Carl Sjöberg vilket gör att man ser klart potentare ut framåt. Det finns nämligen även en hel drös med bra komplementsspelare, som Olle Söderlund, Isac Andersson och Filip Åström

5. Borås

Anders och Henrik Eriksson är givetvis spetsar på ettannivå, de kommer med poänggaranti. Bakom dessa så har man ett par intressant nyförvärv som jag också tror kan leverera bra i form av Oskar Håkansson (Teg) och Alvestavärvning Leo Böris. Erik Andersson och Gustav Arvidsson får stå för secondary scoring. Dessutom nyttiga energispelare som även har lite hockey i sig i form av Albin Storm och Bodenvärvningen Robin Höglund.  

6. Halmstad

Har tappat några tunga pjäser i Melker Iversen, Karl Påhlsson och Tommy Lee, och nyförvärven är mer av typen anonyma men lovande, och då tänker jag på Jacob Levin och William Gustavsson. Men någon större roll lär de inte ta, utan de rollerna får Robin Dahse och Victor Gagic främst bära. Victor Bernhardtz kan säker blomma också med en seniorsäsong i ryggen, och det ska bli spännande att se om Albin Blomberg kan fortsätta leverera lika bra som han gjorde sedan han anslöt i slutet av förra säsongen. I övrigt är det mer grovjobbare, med Hugo Johansson, Marcus Borgh, William Bergh, Alexander Klarin med flera.

7. Krif

Kommer behöva spets för att göra målen, då Tisells lag av tradition visserligen är starka defensivt, men brukar ha lite problem med målskyttet. Har kanske inte den där yppersta spetsen, men ändå ett koppel rutinerade spelare med poängpotential. Jag tänker främst på åldermännen Andreas Nordfeldt och Sebastian Magnusson, men även Daniel Andersson och Jesper Hultberg lär göra en del. Nyförvärvet Jesper Ahlgren kommer också kunna ta en producerande roll, men också bidra med attityd. Adderar man ett annat nyförvärv, Emil Eriksson, så ger det två starka offensiva kedjor. I övrigt så finns det nyttiga energispelare som Marcus Collin, Rasmus Olofsson, Casper Åkesson och på gränsen spelande Oliver Glenmar och nyttige tvåvävgscentern Noah Lindquist Muci.

8. Mörrum

Här kommer mycket bygga på evigt levererande Marcus Paulsson. Men även Khalid Ibrahim och Adam Bäckstrand är spelare som håller bra klass offensivt. Unge Arvid Kruuka kommer också bli spännande att se om han kan leverera också på seniornivå. I övrigt känns det dock mest som utfyllnadsspelare.

9. Tyringe

Heikki Harju och Ludvig Jansson kommer få dra ett tungt lass, det är de två som på förhand kan räknas som bra poänggörare. Sedan hoppas man givetvis på att nyförvärv som Henrik Hallberg, Liam Blomqvist, Matias Laaksonen och Dmytro Danylenko ska kunna axla offensiva roller med, men jag är inte så säker på det. De kommer nog tillhöra den grå massan i övrigt som tillför hårt jobb snarare än poäng.

10. Alvesta

Har blivit av med hela sin offensiva spets i stort sett, fem av sex i interna poängligan har lämnat, och bara fyran Ebbe Fjellström är kvar. Inget av nyförvärven har heller levererat tvåsiffriga poäng i hockeyettan tidigare, Albin Bardh undantagen. Men han kommer ifrån en i stort sett spolierad säsong. Sedan är Otto Henell, Joakim Stjern Svensson, Adam Andersson och nämnde Bardh inga dåliga spelare, men mer energispelare. Kan de bli ledande poängspelare med större roller? Det måste de nästan, för enda potentiella spetsen i övrigt är Victor Lindman och två kanadensare med brokigt förflutet (Heffernan och Sirota).   

Jag har rankat alla seriers tränare, målvakter och backar, och därmed så är det bara forwards kvar. Vilka har vassaste offensiva uppställningen egentligen? Här är min ranking!

1. Mariestad

Har material för tre riktigt starka offensiva kedjor. Förra säsongen var Jesper Lindén, Lukas Larsson och Oscar Tellström en av ettans vassaste, dessutom är spelskickliga centrarna Ludwig Wistén och André Astley Rydberg, samt avige yttern Hugo Pettersson och storskytten Anton Blomberg kvar. Lägg därtill tre riktiga spetsar i nyförvärven Joel Thulin, Vincent Reimer och Johannes Jämsén och det ser riktigt vasst ut offensivt. Dessutom nyttiga rivjärn i Andreas Axelsson, Herman Lundin, Simon Niska och Carl-Johan Gustavsson, så ser forwardssidan tämligen komplett ut.

2. Skövde

Har en riktigt bra bredd med hela 16(!) forwards under kontrakt! Och det är bra klass på de flesta, även om den där yppersta spetsen saknas. Offensiva toppar är Emil Smedberg och Gustav Lindberg, de lär spela tillsammans med Ludvig Vännström. Jesper och Elias Andersson lär också få offensiva roller. Kanadensarna Tommy Lee och Josh Laframboise lär bli ett radarpar. Jag kan tycka att centersidan är lite svag, även om Kristoffer Söder är en defensiv klippa, däremot så finns det hårt jobbande yttrar i massor.

3. Tranås

Tranås känns inte alls lika spetsigt som tidigare säsonger, utan det kommer vara kollektivet som gör laget framgångsrikt. Visserligen så har man kvar Pontus Eklöf och Markus Ruuskanen, och nye kanadicken George Diaco kan mycket väl bli ett utropstecken, men utöver det så är det mer grovjobbare. Men kan Petter Eklöf fortsätta ta kliv, och Kasper Arvefjäll få ett stort genombrott så ser det ändå inte helt tokigt ut, och man kommer definitivt bli jobbiga att möta.

4. Lindlöven

Blir av med Filip Barklund och Johannes Jämsén, men lyckades i alla fall få kvar sin tredje stora stjärna, Tobias Sjökvist. Men han behöver inte känna allt ansvar att leverera, för det finns flera med bra potential. Isak Jonsson slog igenom stort säsongen som gick, och blir också han kvar, en radarpartner till Sjökvist. Vi har dessutom en trio allsvenska nyförvärv, Sebastian Falk, Knut Köhler och William Lindgren, som visserligen hade en roll längre ner i hierarkierna, men med möjlighet att blomma med mer förtroende. Tre andra nyförvärv med potential är Emil Norberg (Köping), Marcus von der Geest (HA74) och Simon Brännvall (Kumla). Dessiutom finns det nyttiga slitvargar i Anton Toolanen och Koel Kiiriki. Lite tunn forwardssida dock med bara 12 spelare, men det ser intressant ut!

5. Dalen

Alex Ek, Gustav Salmi Lilja och Kristian Röykås Marthinsen har alla lämnat. Det gör att gänget där bakom: Karl Smedberg, Hugo Rostedt, Felix Lidgren och Erik Thorwalls behöver kliva fram, och framför allt Thorwalls tror jag kan bli ett riktigt utropstecken. Även Borlängevärvningen Charles Eklund kan säkert göra avtryck. Hårt jobb och attityd kan vi dock förvänta oss av samtliga spelare, det sitter i väggarna.

6. Surahammar

Lukas Söderlund blir kvar och blir ledaren offensivt som de andra kan ta rygg på. Har dessutom ett par spännande nyförvärv i Vilgot Dahlén (Örnsköldsvik) och Filip Jacobsson (Suny Canton) som också har potential att bli bra poänggörare. Samuel Ander, Adam Karlsson och William Otter kan vara secondary scorers och det finns också flera nyttiga gnuggare. Det ser inte så tokigt ut faktiskt.

7. Forshaga

Storstjärnan Linus Skager kommer givetvis leda lagets offensiv. Det intressanta är hur man ska komplettera honom bäst. Kanske speldosan Jakob Ringsby kan centra med resolut spelande Alexander Pettersson som en som kan bana väg? Andrakedjan får Jonathan Ström leda, kanske med Hugo Ek Koskela som målskytt och Filip Olsson som nyttig energispelare. Sedan blir det mer grovjobb på övriga.

8. Falun

Patrik Elfsberg är en center med poänggaranti, kanske han kan flankeras av ett par intressanta pjäser i Elias Lindström och Emil Johansson. En andra enhet kan bestå av bröderna Haglund (som visat att det kan leverera också på ettannivå) och kanske Melwin Thorsson till en inte helt oäven andraenhet. Resten blir dock mest utfyllnad.  

9. Borlänge

Har tappat sina fem poängstarkaste forwards och nyförvärven är inte alls i samma klass. Man får förlita sig på att Casper Östberg tar stora kliv framåt (potential finns!) och att Köpingvärvningen Marcus Kivelä Carlzon kan få det att lossna. Utöver dessa så finns det viss poängpotential i William Danielsen och Jesper Fastesson, medan bröderna Blank och Leon Cadei kan bli nyttiga rollspelare. Men i övrigt mest frågetecken.

10. Mjölby

Kommer förlita sig på att de offensiva spetsarna från förra säsongen levererar också på ettannivå. Att David Bremer gör det kan man nog lita på, men man får även hoppas att Tom Eriksson, Philip Dimtrén, Christoffer Rapp och Edvin Lundqvist lyckas anpassa sig på ett bra sätt. Av de nya så känns Samuel Lidström vassast. Men det är ingen större poänggörare på ettannivå, utan mer en nyttig rollspelare, precis som Charlie Björlin är.