Drygt en tredjedel av serierna har nu spelats, och redan är trenden tydlig. Spänningen i två av de fyra serierna är obefintlig, medan den verkar leva ett tag till i alla fall i den östra. Men det stora hoppet om att få uppleva drama får istället ställas till den västra ettan, där helgens resultat bidrog till en riktigt spännande, het och jämn tätstrid. Idag tänkte jag vi ska kika lite på streckstriderna i de fyra serierna.

I den södra ettan så är Karlskrona, Halmstad och Troja i praktiken redan klara för allettan. Samtidigt kör Västervik fullständigt kör över alla de fyra bottenlagen, då spelar det mindre roll att de har svårt att leverera med de tre topplagen, de har ändå fyra poängs marginal ner. Söderserien känns med andra ord redan nu avgjord, den lilla spänningen som ändå kan finnas är om något av de fyra bottenlagen kan utmana om kvotplatserna. Men så måste något lag kliva fram och vinna en stor majoritet av matcherna mot bottenkollegorna, för mot topplagen lär de kamma noll, skillnaden i klass är för stor helt enkelt. Än så länge har inget av de fyra där nere riktigt tagit den bollen, och lyfter sig inte något av dem så blir det nog svårt att ta en kvotplats.

***

I den norra ettan må det se lite mer ovisst ut, men det är mest en illusion. Anledningen till att det ser öppet ut är att Hudiksvall spelat 3-4 matcher färre än konkurrenterna, när de spelat ifatt så kommer de med nuvarande poängsnitt ha ungefär fem poäng ner till strecket, precis som nuvarande tvåan och trean Sundsvall och Piteå. Clemensnäs har dock gjort det bra och lär sluta femma, och poängsnittet är så pass bra att kan man behålla något liknande så är man definitivt med och bråkar om en kvotplats till allettan.

***

I den östra ettan så lever serien dock för stunden, även om en spik i kistan slogs in igår när Tyresö/Hanviken vände ett 1-3-underläge till en 5-4-seger i slutsekunderna. Det gör att man nu ryckt lite i streckstriden, där Väsby och Visby redan i praktiken är klara för allettan redan. Huddinges kräftgång har öppnat upp om den sista platsen dock, för nog klarar väl Vallentuna av att norpa en av platserna? Den sista platsen ser i nuläget ut att stå emellan överraskningslaget Sollentuna, som nu verkar ha tappat lite momentum efter en stark start, och Surahammar, som spelat oväntat stabilt och igår besegrade just Sollentuna med 3-2 efter sudden. Nu skiljer endast två poäng mellan de båda lagen, och då har Surahammar en match färre spelad. Nu avgörs mycket om vilket av de båda lagen som klarar av att bita i och fortsätta leverera över tid.

***

Så till den västra ettan, serien som ser ut att få stå för spänningen denna säsong. I och med Danlens seger mot Mariestad efter sudden, och Tranås seger mot Forshaga med 6-2 (i en tillställning som verkligen var upp och ner i prestation av de båda lagen), så är det nu snuskigt jämnt. Eller ja, Borås har ryckt åt sig en trepoängsledning och även Mariestad har lite marginaler neråt, men sedan kommer Dalen på 13 poäng följt av Lindlöven, Tranås och Forshaga som samtliga har 12 poäng. Tranås seger var med andra ord riktigt viktig för att de inte skulle tappa i streckstriden, precis som varje toppmatch (vilket är många) kommer vara av typen sexpoängsmatcher. Att avgöra vilka fem lag som går till allettan är i praktiken omöjligt, men samtidigt så har sexan rätt bra med poäng och bör kunna vara med i kampen om en kvotplats.

***

Men hur ser det då ut i kvotplatstävlingen just nu? Jag kör som vanligt min veckoavstämning med nuläget!

Allettan norra

1. Boden

1. Väsby

2. Sundsvall

3. Piteå

3. Tyresö/Hanviken

4. Clemensnäs

4. Lindlöven

4. Sollentuna

5. Vallentuna

Allettan södra

1. Karlskrona

1. Borås

2. Halmstad

2. Mariestad

2. Visby

3. Troja

3. Dalen

4. Västervik

5. Tranås

Kvotplatssställningen:

5. Hudiksvall 2,2 poäng/match +2 i målskillnad/match (till norra allettan)

6. Forshaga 1,71 poäng/match +0,29 mål/match (till södra allettan)

Dessa jagar närmast en kvotplats (lag med ett snitt på 1 poäng eller högre)

6. Surahammar 1,47 poäng/match -0,29 mål/match

7. Wings 1,14 poäng/match -1,57 mål/match

5 Hudiksvall 2,2 poäng/match, 2 målskillnad/match, 2,6 mål/match (till norra allettan)

6 Forshaga 1,71 poäng/match, 0,29 målskillnad/match, 3,14 mål/match (till södra allettan)

7 Borlänge1 poäng/match -0,57 målskillnad/match 2,29 mål/match

8 Huddinge 1 poäng/match -1 målskillnad/match 2,86 mål/match

8 Grästorp 1 poäng/match -1,71 målskillnad/match 2,14 mål/match

5 Mörrum 1 poäng/match -2,13 målskillnad/match 4 mål/match

9 Mjölby 1 poäng/match -2,29 målskillnad/match 4,57 mål/match

Foto: Fotograf Erik Hellqvist

Häromdagen så kunde man läsa att Brödernas restauranger tvingas att genomgå en företagsrekonstruktion. Då uppkom givetvis diskussioner om hur detta skulle påverka hockeyettanlaget Brödernas Väsby, som märks på namnet har de ju ett intimt samarbete. Jag har nu efter lite jagande lyckats få till en intervju med Michael Wallén, som är en riktig nyckelperson i både föreningen och restaurangföretaget. Han är nämligen delägare i Brödernas restauranger och jobbar med deras event/försäljning och partnerskap, samtidigt som han numer också är kommersiell- och marknadschef för hockeyklubben Brödernas Väsby.

Hur startade egentligen det här med samarbetet med hockeyklubben Brödernas Väsby?

– Vi har alltid sedan starten av Brödernas restaurangerna jobbat aktivt med samarbeten i olika idrottsföreningar och sporter och sen flera år tillbaka varit sponsorer/partners till cirka70 lag/år, vi brinner för föreningslivet och den kraft man kan skapa tillsammans. Nu har det på slutet gått tuffare för restaurangdelen, nu finns inte den kassan, men vi försöker hjälpa till på de sätt vi kan, från att styra upp saker med supportrar eller andra aktiviteter, för att synas med idrotten som vi älskar.

– Men om vi tar det från allra första början så är jag delägare i restaurangkedjan och jobbar med våra event och partnerskap med föreningar och företag för Brödernas räkning, samt säljer in foodtrucken och catering till både privatpersoner och företag. Det var jag och min kompis Joakim Wiklander (en av grundarna för restaurangerna) som startade Brödernas hockey tillsammans i division fyra från början. Vi har spelat hockey tillsammans som unga och har ett bra kontaktnät inom hockeyvärlden. Så vi fick en idé om att skapa ett hockeylag med några kända profiler. Från början var det en rolig pr-grej men snabbt återupptäckte vi hur fantastiskt roligt det är med ishockey. Att sitta i omklädningsrummet och snacka skit, allting runt hockeyn är så himla roligt. Så då sa vi till varandra att detta ska vi satsa på stenhårt. Och då vi båda är rätt envisa av oss, och när vi bestämmer oss för att satsa på något så gör vi det mer än helhjärtat, så då satsade vi på detta. Det innebar att vi skaffat oss ett helt ideellt heltidsjobb till, utöver det på Brödernas restauranger. Vi sa då, halvt på skämt och halvt på allvar, att inom tio år ska vi spela i SHL. Vi gick snabbt igenom fyran till trean och sedan snabbt upp i tvåan. Då spelade vi ute på Värmdö, och startade också upp ett juniorlag. Men det var brist på istider, och vi hade en hel del legender som ”Fimpen” och Axelsson som kanske inte var beredda att göra fyra träningar och två matcher i veckan. Därför var vi tvungna att tänka lite nytt, antingen skruva om hela laget alternativt starta ett samarbete med en annan förening. Det var i det läget Tom Tärnström (Sportchef Väsby), hörde av sig till oss och undrade om vi inte skulle sponsra med en skylt i hallen. Han kom in på kontoret och vi började snacka om hur tufft det är att driva en ettanförening, och att Väsby hade problem ekonomiskt just då. Då väcktes en tanke hos oss och diskussionen va igång. Efter ytterligare några möten så var det bestämt, vi kom överens om att slå samman Brödernas hockey och Väsby. Vi tyckte de hade ett bra upptagningsområde där längs med E4:an och problemet med istider och spelare skulle vara löst.

– Man måste ha klart för sig att Brödernas restauranger är en sak, Brödernas hockey en annan. Föreningen bedrivs precis som vilken annan ettanförening som helst, det vi gör är att lägga en himla massa ideella timmar och att utnyttja vårt stora kontaktnät för att hitta samarbeten med företag. Jag tror att den traditionella sponsringen är på väg bort, nuförtiden vill företag tjäna pengar på att synas med föreningarna. Det handlar om att ge dem ett nätverk där de kan få tillfälle att knyta affärskontakter och på så vis tjäna på det. Jag ringer säkert 40 samtal om dagen för att hitta samarbeten runt ishockeyn. Vi gör det helt ideellt för att vi brinner för ishockeyn, och för att få en fungerande ekonomi för Brödernas/Väsby hockey, för det är tufft att få det att gå runt i hockeyettan. Sedan gäller det att hitta företag som kan dra nytta av varandra, så man kan få till kopplingar där företagen också tjänar på det.

Om jag förstår dig rätt så satsar ni inga pengar från restaurangerna, men satsar ni av egna pengar?

– Du har förstått rätt, vi satsar inga pengar från Brödernas restauranger i dagsläget, men vi satsar av privata medel. Joakim är delägare i andra bolag tillsammans med sin kompanjon Monir och de har gått in och stöttat. Oftast kostar ju dessutom säljtjänsterna som vi står för, men varje krona vi drar in går till föreningen i dagsläget. Sedan hjälper ju restaurangdelen till på så sätt att vi kan nyttja det närverket de har av leverantörer och skapa synlighet och styrka tillsammans, på så vis finns ju en koppling. Vi har ett tioårigt avtal med Väsby, och de har ett tioårigt avtal om att låna namnet Brödernas, och restaurangerna drar givetvis fördel av det PR-mässigt. Annars hade de lika gärna kunnat heta Micke & Jocke/Väsby hockey, hahaha. Så klubben drar nytta av Brödernas restaurangers nätverk, men vi står inte och faller med det.

Så att restaurangerna Brödernas nu genomgår företagsrekonstruktion får egentligen inga konsekvenser för hockeyklubben?

Det är absolut inga konsekvenser. Vi bedriver den som vilken annan förening som helst, så inga konsekvenser alls.

Då avslutar vi väl med en hockeyfråga: Vad tror du om Väsbys chanser i år?

– Brödernas Väsby, hahaha! Nej man jag tycker att det ser väldigt spännande ut, vi har fått ihop ett väldigt bra lag där vi har visat mer go och hunger än tidigare år, även om det sett helt ok tidigare ut med, så har vi steppat upp det, Så vi har bra chanser i år, men det är ett nålsöga att gå upp från ettan, det finns många bra ettanlag. Men jag ser förväntansfullt fram emot resten av säsongen!

Igår så skrev jag en artikel där jag redogjorde för hur importerna levererade och hade frågeställningen om det var en vettig investering. Då möttes jag av ett antal inlägg som tryckte på att framför allt i norr så blir det faktiskt billigare att anställa utlänningar än svenskar. Men hur ligger det till egentligen, jag bestämde mig för att ringa upp en klubbs ordförande som är flitig med att värva transatlanter, Anders Englund i Kalix.

Men innan jag ger er intervjun så vill jag ge er grunden till att jag skrev att det var orimligt att värva annat än spets som import är migrationsverkets regler som står på denna länk. Där finns en massa regler om att man måste spela på minst ettannivå med mera, med mera, men också att de måste erhålla en månadslön om minst 14300 kronor för att få visum. Och ska man ha en så väl tilltagen lön så bör man också leverera efter det, det var min utgångspunkt. Nu till intervju med Anders.

Du har i somras i en intervju i Norrländska socialdemokraten slagit fast att det är billigare att värva importer än att värva svenska spelare. Hur kan det bli billigare det?

– Det är som med allt annat, hittar man en transatlant som kört fast och vill testa den europeiska marknaden, eller som kanske ser det som ett äventyr samtidigt som de kan göra en karriär här, eller så kanske det tycker att konkurrensen är lägre, det kan vara olika saker., Men det finns både de som kostar pengar och de som är billigare. Men om vi tittar på jämlik kompetens är svenska spelare dyrare generellt sett.

Är det spetsarna eller bredden eller både och som är dyrare med svenskt?

– Det är svårt att generalisera, men vi tar ju inte hit en transatlant för att bredda truppen, utan för att de ska agera spets. Sedan om man lyckas eller inte varierar ju givetvis.

Enligt migrationsverkets regler för idrottsvisum så måste man ha en lön på minst 14300 kronor för att få visum. Menar du att svenskar är dyrare än då?

– Det får du nog kolla upp, det är inte de nivåerna vi ligger på rakt över.

Man kan komma undan billigare?

– Ja absolut.

Är det svårt att locka spelare till norr?

– Egentligen tror jag du skulle behöva prata med sportrådet, jag för inte dialog med spelare, men vi har ju ändå lyckats med att få hit spelare. När de väljer Kalix handlar det mer om att få bra utvecklig, man kommer inte till Kalix för jobbtillfällen eller för alla fina bostadsmöjligheter eller det rika kulturlivet om jag säger som så. Utan man vill bygga en potentiell hockeykarriär för att flytta till Kalix. Men det finns säkert utmaningar för alla norrlag.

Det finns färre importer i ligan i år, vad tror du att det beror på?

– Om jag ska gissa så kan det bero på att det är färre lag i ettan. Det finns en massa med spelare som ändå har ettanklass, så tar du bort fyra lag så frigör du x antal spelare i det.

Det har under många år varit vanligt att ha importer i sina lag i hockeyettan. Ofta värvas de som tilltänkta spetsar för att vara den där spelaren som kan göra skillnad. Men hur lyckade har de där värvningarna varit egentligen, och har vi sett ett trendbrott i år? Detta är två av flera frågor jag bestämde mig för att grotta mig in i, och jag tror att jag fått en del intressanta svar.

Det är ovanligt mycket svenskt i lagen i år. Kikar man på antalet utespelare med utländska pass de senaste fem åren, sticker årets säsong ut.

Som ni kan se så hade vi en peak säsongen 20/21 då det var covid och många ligor var stängda så utländska spelare sökte sig till Sverige för att få spela. Men annars hade det varit rätt konstant, med en liten nedgång förra säsongen och en tydlig nedgång i år.

Hur kommer det sig då? Jag skulle tro att det är en effekt av att klubbarna har sämre ekonomi i år. Neddragna spelarbudgetar har gett mindre pengar att locka hit spets från andra länder. På två år har antalet importer gått ner från 93 till denna säsongs 51, och då har det ändå anslutit två importer så sent som igår (Sören Dietz Larsen till Tranås och Elias Elomaa till Boden). Visst kan de också ansluta några till, men jag har svårt att tro att trenden med färre importer kommer brytas. Det blir för dyrt helt enkelt.

Men hur mycket färgar då importerna? Ja det är ju svårt att säga utan att sätta någon form av ram för vad en lyckad värvning är. Jag vet att det finns importer som gör ett grymt jobb längre ner i laghierarkin, men i mina ögon så kostar en import för mycket för att inte vara spets i en toppformation. Det är också ofta det klubbarna säger att de är ute efter när de värvar en import, det är kryddan som ska spetsa anrättningen. Och för att vara en riktig spets så satte jag kravet att man ska snitta en poäng per match eller mer för att räknas dit. Hur många lyckades då nå det målet säsong för säsong?

19/20 – 4 av 93=4,3%
20/21 – 17 av 131=13%
21/22 – 12 av 93=12,9%
22/23 – 5 av 93=5,4%
23/24 – 8 av 78=10,3%
24/25 – 4 av 51=7,8%

Som ni kan se så är det väldigt varierande siffror, men tendensen är tydligt, de där riktiga spetsarna är i klar minoritet. I år är det bara fyra spelare som så här långt snittar en poäng per match eller mer:

Christoffer Rasch, Forshaga 1,33 poäng/match – Back som spelat i Sverige i 15 år minst.

Niko Koskinen, fw Borås 1,25 poäng/match – Gör sin andra sejour i Sverige, var en säsong i Vimmerby tidigare.

Niko Lahtinen, fw Visby 1,17 poäng/match – Hade ett högt poängsnitt i Mestis och då brukar man kunna leverera även i ettan.  

Teemu Siironen, c Kiruna 1 poäng/match – Går in på sin andra säsong i Kiruna, levererade en poäng/match även förra säsongen.

Vad kan vi då dra för slutsatser? Jo att importer kanske kostar mer än de smakar, och att ska man ändå satsa på en import så kan det vara klokt att göra det med lite mer kända kort än att chansa.

Tranås har varit på jakt efter spelarförstärkningar länge nu, och nu har det tippade topplaget till slut hittat rätt verkar det som. Och det är ingen obekant spelare för alla hockeyettankännare, för det är en lirare som gjort avtryck i ligan tidigare. Det är nämligen Sören Dietz Larsen som enligt insatt källa nu skrivit på för västlaget. Sören har ju ett förflutet i såväl Segeltorp som Nyköping där hans fruktade skott renderat i otaliga mål. Senaste dryga säsongen har han dock spelat i den danska högstaligalagen, men väljer alltså nu att bryta kontraktet för att spela med Tranås istället.

Jag lovade ju att återkomma regelbundet vad gäller vilka lag som just nu innehar de två extraplatserna till allettan som kommer av att det endast är fyra lag som går till allettan från den södra och norra ettan, de två så kallade kvotplatserna. Nu är det dags för en ny uppdatering!

Dessa lag går just nu direkt till den norra allettan:

1. Sundsvall
1. Väsby
2. Boden
3. Piteå
3. Vallentuna
4. Clemensnäs
4. Sollentuna
5. Lindlöven
5. Tyresö/Hanviken

Dessa lag går just nu direkt till den södra allettan:

1. Karlskrona
1. Borås
2. Troja
2. Mariestad
2. Visby
3. Halmstad
3. Forshaga
4. Västervik
4. Dalen

Dessa lag ligger just nu på kvotplatserna:

5. Hudiksvall 2,33 poäng/match +1,67 mål/match (till norra allettan)
6. Tranås 1,5 poäng/match +0,33 mål/match (till södra allettan)

Dessa lag har just nu över 1 poäng per match och jagar de båda kvotplatserna:

6. Surahammar 1,5 poäng/match -0,5 mål/match
7. Huddinge 1,17 poäng/match -1 mål/match
5. Mörrum 1,14 poäng/match -1,86 mål/match
7. Mjölby 1 poäng/match -2,5 mål/match

De två icke direkt kvalificerade lagen kommer att kvalificeras på ranking enligt följande modell:

1. Poängkvot (poäng delat på antal matcher)       
2. Målskillnadskvot (målskillnad delat på antalet matcher)                    
3. Mest gjorda målkvot (mest gjorda mål delat på antalet matcher).                        
4. Lottning.  

När Hudiksvall ikväll tar emot Piteå så är det deras blott tredje match för säsongen. Det är alltså hela 18(!) dagar sedan de senast spelade match. Det är givetvis helt uppåt väggarna, men också ett utslag av att det är alldeles för glest med matcher under grundserien.

86 dagar går det från att den första pucken släppa till dess att den sista slutsignalen ljudit. Under dessa dagar så spelas det 18 omgångar, eller i princip en match var femte dag. I och med att det ibland spelas två matcher i veckan innebär det att de veckolånga uppehållen blir otaliga. Det är inte bra för intresset! Med så glest mellan matcherna så kommer folk ifrån hockeyn, speciellt om man betänker att endast hälften av matcherna spelas på hemmaplan. Att det går 10 dagar i snitt mellan hemmamatcherna, ofta betydligt längre, gör att folk kommer ifrån matchtempot, vanan att gå till hallen för att följa sitt lag. Det är inte konstigt att publikunderlaget minskar då.

Minskat publikunderlag ger minskade publikintäkter, till det bidrar också de få matcherna. Intäkterna för nio matcher ska alltså generera intäkter som ska räcka till löner, busskostnader, material med mera, då vill det verkligen till att det är mycket publik på matcherna för att man ska få verksamheten att gå runt. Vi skulle behöva ha fler matcher för att slippa de långa uppehållen, men framför allt för att få en rimlig möjlighet för föreningarna att få slippa stå där med ekande tomma kassakistor.

Visst är det roligt med skrällar och lag som underpresterar, det skapar en nerv i serielunken och en buzz som är bra för intresset. Men i år är det så gott som kliniskt med såväl positiva som negativa överraskningar i tabellerna, undantaget nykomlingen Sollentuna. Istället positionerar sig de förutbestämda storlagen och försöker på bästa sätt visa att just de blir att räkna med.

Ett lag som verkligen visat sig från sin bästa sida så här långt är Karlskrona. Igår så tog de sin sjätte raka seger när real Västervik besegrades med 3-2. Nu såg jag inte matchen själv, men det ska ha varit en riktigt bra match i högt tempo och med intensivt spel. Att Karlskrona till slut avgick med segern är dock inte så konstigt, på något vis så brukar alltid laget i medgång få med sig de där viktiga studsarna som är skillnaden i jämna fajter. Om det beror på självförtroende eller något annat är jag inte man att svara för, men det är ytterst sällan ett lag som har det lite trögt lyckas ro hem segern när det står och väger. Så Karlskrona byggde på sitt självförtroende ytterligare och ser just nu ut som ett givet semifinallag åtminstone. För Västerviks del var det ändå ett fall framåt, man gjorde antagligen sin bästa match för säsongen och det finns mycket de kan ta med sig.

Igår vann också Troja med tydliga 5-1 mot Mörrum sedan man gått från 0-1 till 4-1 på tio minuter i period två. Troja fortsätter med andra ord att imponera, och vill säkert ha ett ord med i semifinalsnacket i söder med.

Mariestad och Borås visade också igår att de vill vara med i snacket. Borås vann med klara 6-0 mot Grästorp, medan Mariestad körde över Mjölby med 8-1. Borås är därmed obesegrade, inte ens under försäsongen förlorade de någon match! De som avfärdar dem med en axelryckning kan kanske ångra sig fram i en alletta. För Mariestads del kom en hel del positiva besked, bland annat så verkar man ha hittat en ny vass anfallsduo sedan Kevin Engvall och Adam Karlsson satts ihop till den andra perioden. Adam Karlsson var egentligen petad, men fick kliva in i andra perioden och gjorde såväl mål som två fina assist till Kevin Engvall (som gjorde 2+1). Det gick undan när de både blixtsnabba forwardsen ställde om! Nu har Mariestad precis som Troja fem raka segrar.  

***

Idag spelades också två intressanta toppmatcher. Dels så åkte serieledande Piteå till Sundsvall för att ta sin sjätte raka seger och därmed segla upp som ett potentiellt semifinallag i norr på allvar. Men Sundsvall tog ner dem på jorden med en 4-3-seger, där man framför allt imponerade i andra perioden där man malde ner Piteå djupt ner i egen zon långa stunder. Och det var inte bara förstakedjan som visade framfötterna! Nu känns det betydligt mer öppet i norr, det ska bli spännande att se vad Hudiksvall går för imorgon efter sitt långa uppehåll.

Till sist så hakade Tranås på allettantåget när man 3-1-besegrade Dalen. Vid förlust hade det börjat se lite prekärt ut för Tranås, som endast hade sex poäng på de första fem matcherna, men i och med segern så är man nu endast målskillnad bakom Forshaga på den femte platsen. Tranås gjorde en stabil insats, där Dalen hade spelmässigt övertag stundtals, framför allt i den första perioden, men man hade förtvivlat svårt att komma på insidan av ett solitt spelande hemmalag.

Till sist: Surahammar besegrade Enköping med 2-0 borta och hakade därmed på i allettanjakten. Nu är man på samma poäng som både femman Vallentuna som sexan Visby med fem matcher spelade för samtliga lagen.

Sollentuna ÄR på riktigt, Västervik har problem, topplagen imponerar och Huddinge darrar på nytt, ja där har ni några av beskeden vi fick från gårdagen, och då har jag ändå inte nämnt gårdagens stora skräll och ett uttalande som fick mina ögonbryn att lyftas ordentligt. Häng med så får ni mina intryck!

Vi börjar i öst där Sollentuna skrällt i inledningen av sin återkomst till ettanhockeyn. Men är det verkligen en skräll? Nej efter gårdagens finfina seger över topplaget Tyresö/Hanviken så kan vi nog konstatera att det inte är en skräll längre, Sollentuna är bra på riktigt. I en riktigt tajt och målsnål tillställning så stod nykomlingen nämligen för matchens enda mål. Tyresö/Hanviken hade det mesta av spelet, men är otroligt trubbiga så här långt i seriespelet och snittar låga två mål per match, det är inga siffror som anstår ett topplag. Defensivt ser det bra ut, men det blir ändå svårt att vinna matcher när man inte gör fler mål än man gör.

Men att Sollentuna går så bra är inga bra nyheter för en gammal storhet, nämligen Huddinge. De skulle ju få sin stora revansch i år efter några knackiga säsonger, men samtidigt som Sollentuna lägger seger på seger på hög så har Huddinge stora problem att ens ta en enda. Igår förlorade man mot Wings efter sudden sedan Huddingepetade Alex Ek gjort två mål, bland annat det avgörande 5-4-målet i sudden. Huddinge ligger nu hela åtta poäng bakom Sollentuna, ett av lagen man sälert räknat med att ha bakom sig i jakten på en allettanplats.

***

Då kliver vi söderut och konstaterar att Västervik inte riktigt har hittat rätt ännu. Visst, det är absolut ingen skam att förlora mot Halmstad som man gjorde igår, men man har svårt att få till någon vinstrad som man säkert önskat att man skulle få till. Nu står man på tre segrar och tre förluster och ser i alla fall i nuläget ut att mer få inrikta sig på att hålla allettanplatsen snarare än att vara en toppkandidat fram till jul. Just nu ligger man en poäng före närmast jagande Mörrum, som ändå inte fått den där kalasstarten de säkert hoppats på. Igår tog man dock en stabil 3-0-seger mot Pantern.

Samtidigt i söder så imponerar de andra topplagen. Karlskrona tog femte raka trepoängaren när man avfärdade Alvesta med 4-1 på bortaplan, medan Troja hade lekstuga med Tyringe då man slog dem med hela 8-1 borta.

***

I norr så vann Piteå mot topputmanaren Clemensnäs med 4-2 borta, en match där Piteå var det bättre laget och visade att man är ett gediget lag även denna säsong. Samtidigt så avfärdade Boden Kiruna med samma siffror, trots att man gjorde ett självmål(!) som kvitterade tillställningen till 2-2. Nu är det de två rivalerna som innehar första och andraplatsen i tabellen, men vi får väl se om inte Hudiksvall vill blanda sig i den striden bara de får börja spela lite matcher någon gång.

***

I den västra ettan så befäste Borås och Mariestad sina positioner och ligger nu etta och tvåa. Borås seger mot Dalen kom dock efter en riktigt hård och jämn fajt, och först i sudden. Det mest anmärkningsvärda från matchen är kanske ändå var att Dalenspelarna inte verkade vara några större fan av domaren Alexander Brännlund. För i första perioden får man först en tvåa för abuse of officials, för att sedan i slutet av den tredje dra på sig fyra(!) till! Såväl David Rosander som Sebastian Ehrenflod fick matchstraff för att upprepade gånger ha sagt mindre väl valda ord till domaren.

Den största skrällen igår kanske ändå Grästorps seger mot Tranås var. Tranås förde spelet, men hade förtvivlat svårt att omsätta övertaget till mål, och när Grästorp sedan hittar kassen tre gånger om i den tredje perioden räckte det till en 3-2-seger, nykomlingens första sedan återkomsten. Nu ligger Tranås sexa i tabellen, tre poäng bakom säker allettanmark sedan Forshaga kört över Mjölby med hela 7-0.

***

Till sist ett uttalande jag försökt släppa men inte kan. I en intressant artikel i BLT så beklagar sig Karlskronas före detta ordförande Tobias Larsson över hur styvmoderligt förbundet behandlar ettan. Om detta är det bara att hålla med. Men det som sticker mig i ögonen är ett citat i artikeln. Så här säger han nämligen:

”90 procent av verksamheten i styrelsen är relaterat till ekonomin. Att gissa och hitta förutsättningar för att göra det så bra för sporten (a-laget) som möjligt.”

Jag förstår att ekonomin är en viktig del i ett styrelsearbete, men det han underförstått säger är ju att varje extra krona man får in ska gå till a-laget. En förening är väl inte bara ett a-lag?! Hur går det med ungdomsverksamheten om fokus så totalt ligger på a-laget? Jag har pratat med styrelserepresentanter för två olika föreningar, och för dem är detta ett helt barockt synsätt. Grunden för en förening är ungdoms- och juniorverksamheten, och det är det som styrelsearbetet först och främst ska prioritera, sedan ska man ha ett a-lag med, men det kommer i andra hand, inte någonstans långt ner i prioriteringslistan efter att man sett till att a-laget fått varje krona man kan skrapa ihop.

Omslagsfoto: Oliver Åström, Kalix

14 matcher spelas ikväll, men de flesta av dem känns antingen rätt givna, eller så är de inte särskilt intressanta ur aspekten att de har med allettanstriden att göra. Men en match i varje serie känns på förhand som extra intressant.

I den norra ettan så har Clemensnäs inlett oväntat starkt och håller just nu den fjärde och sista(?) allettanplatsen, och det trots att man spelat en match färre än de tre lagen man har framför sig. Detta sedan man senast överraskande slog Boden med 2-0 på bortaplan. Stor matchvinnare var den före detta Piteåmålvakten John Vestermark. Därför är kvällens möte med just nu serieledande Piteå väldigt intressant, där får man både besked om släkten (målvakten Vestermark) är värst, och kanske ett slutligt kvitto om Calemensnäs är på riktigt i år, eller om de bara sprattlar så här under inledningen av seriespelet. Men det blir ingen enkel match för Clemensnäs, Piteå ståtar just nu med fyra raka segrar och senast var det de tidigare serieledande Sundsvall som fick bita i det sura äpplet.

I den östra ettan så är det ett annat överraskningslag, Sollentuna, som spelar samma typ av match. För den nuvarande tabellfyran möter ikväll tabelltvåan Tyresö/Hanviken. Ett Tyresö/Hanviken med fyra raka segrar, men också ett hemmalag som haft problem att hitta rätt offensivt så här långt. Endast tio mål på fyra matcher, och de ser nog gärna en islossning redan ikväll. Men Sollentuna vill säkert visa att de inte bara är på allettanplats tillfälligt, utan att platsen är deras.

I den västra ettan så är det tätt mellan toppmatcherna, men idag är det bara en. Det är å andra sidan ett riktigt spännande möte, då det är en tidig seriefinal. Tvåan Dalen tar emot ettan Borås i en match som lovar att bli riktigt fysisk, på gränsen till brutal, med tanke på att det är två storväxta lag som gärna spelar på eller lite över gränsen. Har ni inget lag att följa så rekommenderar jag denna match! Enda nackdelen är att det är två lag som sätter försvarstänket i första rummet, så risken är att det kanske inte kommer dugga speciellt tätt mellan målchanserna, men kamp, det kan jag i alla fall garantera!

Till sist i den södra ettan, där det spelas en annan högintressant match. En så här långt väldigt ojämn förhandsfavorit i form av Västervik tar emot en annan som också varit lite ojämnare än väntat, Halmstad. Båda lagen kommer dock från rejäla urladdningar, Västervik körde över Alvesta med 9-0, medan Halmstad manglade Mörrum med 7-1. Vilket humör vaknar de på idag? Får vi se det frejdiga Västerviksspelet dominera, eller lyckas det försvarsstarka Halmstadslaget stänga ner dem?

Omslagsfoto: Halland i fokus