Grums var ett stort utropstecken i den västra serien förra säsongen, laget kom trea i grundserien och lyckades besegra samtliga sina motståndare i serien minst en gång. Efter jul var dock bränslet slut och laget slutade med marginal sist i den södra Allettan. De avslutade dessutom på absolut sämsta tänkbara vis när de fick stryk med förskräckliga 2-12 hemma mot Skövde där tre av motståndarna gjorde hattrick under matchen.

Nyförvärv:

Fredrik Thörner, fw (från BIK Karlskoga J20)

Wilhelm Wassberg, b (från Minot Minotauros)

Elias Olofsson, mv (från Köping)

Eric Karlsson, fw (från Karlskrona J20)

Johan Mörnsjö, fw (från Nyköping)

Robin Johannesson, fw (från Forshaga)

Johan Erkgärds, b, fw (från Forshaga)

Spelarförluster:

Jesper Norbäck, fw (Almtuna)

Noa Lindquist-Muci, fw (Troja/Ljungby)

Simon Sjöberg, fw (Sundsvall)

Gustav Bågenvik, mv (Vimmerby)

Joshua Berger, fw (Hanhals)

Målvakter: ****

Elias Olofsson (ny från Köping)

Martin Svedberg

Grums förfogar över två stabila målvakter i Olofsson och Svedberg. Den sistnämnda av dem har vid flera tillfällen växt ut till en ren vägg och satt skräck i motståndarna. Olofsson var stabil i Köpings kasse förra säsongen och det blir spännande att se om han kan ta upp kampen med Svedberg om förstaspaden i vinter. Fyran är svag, men det känns ändå som att målvaktssidan är Grums starkaste lagdel i nuläget.

Backar: ***

Ludwig Danielsson

William Eriksson

Johan Erkgärds (ny från Forshaga)

Martin Nilsson

Emil Persson

Jerker Westberg

Wilhelm Wassberg (ny från Minot Minotauros)

Jonathan Widén

Grums har fått behålla stora delar av sin backuppsättning och spetsat den med två förvärv, känns som en spännande lagdel och Grums försvar kan mycket väl sätta sig i respekt hos motståndarna i vinter.

Forwards: ***

Felix Bråtner

Philip Gustafsson

Pelle Hedlund

Robin Johannesson (ny från Forshaga)

Eric Karlsson (ny från Karlskrona J20)

Filip Karlsson

August Lundqvist

Axel Lundqvist

Viktor Magnusson

Johan Mörnsjö (ny från Nyköping)

Linus Nilsson

Fredrik Thörner (ny från BIK Karlskoga J20)

Grums forwardsuppställning är även den spännande, efter en sommar där det blev lite diskussion kring Pelle Hedlunds vara eller icke vara i klubben så blev han till sist kvar. Han kommer betyda mycket för Grums i vinter, precis som hemvändaren Mörnsjö som stänkte in 48 poäng på 33 matcher för Nyköping förra säsongen.

Tränare: ***

Erik Koskela

Henric Höglund

Pontus Myrén

Henric Höglund är tillbaka i klubben han spelade för 17/18, nu som en av tre tränare efter att han förra säsongen hade hand om Hammarö i Hockeytvåan. Pontus Myrén gör sitt första uppdrag när han nu kliver in på bänken i Grums och det blir spännande att se vad han kan tillföra. Erik Koskela är även han kvar som tränare och gör sin andra säsong som chef över Grums a-lag. Koskela visade förra säsongen att han är en duktig tränare som får alla att göra jobbet.

Totalt Grums: 12*

Grums kommer vara med och slåss i toppen av tabellen även den här säsongen, vi på KM hockey tror att laget kommer landa på en fjärde plats och laget kommer garanterat ta en hel del skalper i vinter och bygga vidare på tidigare års framgångar.

Tränarintervju: Erik Koskela

Hur ser du på er silly season?

I grunden så tror jag det var bra att vi startade upp säsongen senare. 3-4 veckor senare än planerat för oss i normala fall. Vi har lagt ytterligare bra fys-träningsveckor fram till isstarten och spelarna har svarat fint på det tycker jag, med härlig intensitet och entusiasm. Jag skulle gärna se att säsongen blir på detta sätt permanent kommande säsonger också.

Vilka spelare kommer leda ert lag den kommande säsongen?

Kollektivet är viktigt för oss och det är klart att det är av högsta vikt att varje spelare inser sin roll i laget, men även att spelarna är beredda att få andra utmaningar då det kan svänga snabbt i laget under denna corona höst.
Men i detta kollektiv finns det spelare med hög kompetens som vi är glada att vi har kvar och fått till oss. Jag tänker på Johan Mörnsjö som återvänder och även Pelle Hedlund som gjort fina säsonger. Ska även bli intressant att följa Johan Erkgärds som brinner av revanschlust efter ett lite sämre sista år. Backen William Eriksson flög under radarn på de flesta experter och lag ifjol och ser ut att gå mot en fin säsong även i år.

Vad talar till er fördel säsongen som kommer?

Likt tidigare säsonger kommer Grums vara ett hårt arbetande lag med inställningen att inget kommer gratis. Vi ska inte bli ”Fat and Happy” och sitta nöjda med vad vi åstadkommit tidigare. Vi tar med oss det vi upplevt dessa säsonger och bygger vidare på den framgången. Vi har en bra kravställarmentalitet i laget som gör att vi ska hålla oss alerta hela tiden.
Vi har kvar stora delar av truppen från i fjol och har också blivit ett år äldre, förra säsongen hade vi ju näst intill ettans yngsta trupp, den ungdomliga entusiasmen är viktig för vår identitet men vi kryddar den med rävar som Johan Erkgärds och Jerker Westberg.

Vilka går till Allettan från er serie?

Blir en tightare serie i år tror jag. Många lag har kvar befintliga trupper och fått fina förvärv.
Jag tror att BOIS, Lindlöven och Borlänge har förutsättningar och få ihop det fint. Därefter har vi ett koppel av lag som kan utmana över tid som exempelvis Skövde, Forshaga och Dalen.
Grums kan störa samtliga lag i serien och vi ser oss som underdogs i en bra Ettan västra.

Grums har under de senaste åren blivit ett lag att räkna med i den västra hockeyettan. De två senaste åren har man lyckats kvalificera sig för spel i allettan och tipsen håller det inte för omöjligt att man gör det också en tredje säsong. Jag satte mig och kollade på deras möte mot Vimmerby för att se hur det ser ut för dom spelmässigt, och visst kommer man känna igen Grums också i år.

Grums framgång bygger inte på något flärdfullt och snyggt spel där man spelar ut motståndarna, snarare tvärtom. Det går ut på att spela tight i egen zon, näst intill ett boxplayspel, för att sedan slå om på blixtsnabba kontringar eller att utnyttja motståndarnas misstag för att snabbt slå till och göra mål. Några längre anfall är det ytterst sällsynt att Grums etablerar, nyckelordet är snabbt, lite som klassisk ”Drillofotboll”. Ni kommer ihåg den norske förbundskaptenen i fotboll som byggde hela sin filosofi på att har man inte gjort mål inom tre passningar från att man erövrade bollen kunde man lika gärna ge bort den.

Det tighta försvarsspelet som alltså blivit värmlandslagets signum kunde man tydligt känna igen mot Vimmerby. Vimmerby hade pucken 90% av tiden i den första perioden, men Grums kändes nöjda med att bevaka insida och låta Vimmerbyspelarna spela runt så länge de inte var i några farliga ytor. Trots att Vimmerby gjorde två powerplaymål, så hetsade man inte upp sig och började jaga, utan höll sig lugnt i sin box medan Vimmerby spelade runt, runt. Grumsanfallen var få och tandlösa, den enda kedjan som sporadiskt kunde lyfta upp spelet var den första kedjan med Pelle Hedlund, Johan Mörnsjö och Philip Karlsson. Grums avvaktade misstag och fick det också. Ett ouppmärksamt Vimmerbyförsvar lämnade Johan Mörnsjö helt ren mitt i slottet och det var den briljante Pelle Hedlund inte sen att utnyttja, pass på bladet och 2-1 var ett faktum. Orättvist sett till spelet javisst, men så typiskt Grums. De utnyttjar ens misstag snabbt och obönhörligt.

Detsamma var fallet i den andra perioden. Vimmerby snurrar i anfallszonen men har förtvivlat svårt att komma fram till några vettiga avslutslägen mot köttmuren, och så begår hemmalaget ett misstag och tappar pucken i egen zon och 2-2 är ett faktum (Filip Nilsson målskytt) efter en dryg kvart. 2-3 är istället en spelvändning, det andra sättet Grums gillar att göra mål på. Ett snabbt uppspel ger en två mot tvåa och passiva Vimmerbybackar ger bra skottläge till Grumsledning (Robin Johannesson?).  Efter det replikerar Vimmerby tämligen omgående genom att göra det man måste göra för att rubba den solida Grumsbussen framför mål, nämligen med mängder av inåkningar och platsskiftningar.

Den tredje perioden blir den spelmässigt jämnaste med väldigt få målchanser, utan mest hafsigt spel och felpassningar i mittzonen. Närmast är faktiskt Grums, en spelvändning ger friläge och skott i stolpen. Att Grums sedan vinner i sudden är också typiskt, de har inte många chanser men när de väl får dom är de rätt vassa då man inte möter någon köttmur efter långa anfall. Nykomlingen Robert Tellberg avgör snyggt med en backhand i krysset efter en spelvändning och två mot etta.

Sammanfattningsvis så kan vi alltså räkna med ett lika cyniskt spelande Grums också i år. Ett Grums som invaggar en i känslan av att det går enkelt där man får ha mycket puck, men som man verkligen måste dra upp tempot och ta obekväma vägar för att skapa något emot. Och man får framför allt inte bjuda på spelvändningar och misstag, för då hugger dom direkt!

Vimmerby då? Jo ett skridskostarkt och trevligt spelande lag som byggde mycket av sitt spel på platsväxlingar och pass in i mitten. Ett lurigt lag att möta som kommer skapa mycket målchanser med den idén. Är det något jag saknade i matchen så var det kanske tyngden framför motståndarmålet. Martin Svedberg hade ofta fri sikt på skotten.

Vallentuna rustar ordentligt inför årets säsong och kommer vara ett av lagen som tar sig till Allettan, det är det inget snack om. Bara en rejäl kollaps och att alla underpresterar kan göra att laget bommar allettan.
Förra säsongen tog sig Vallentuna till Allettan som sista lag från den östra serien och snodde platsen framför Wings. I allettan tog det dock tvärstopp. Laget tog nio poäng på de 18 matcherna och slutade sist. Till den här säsongen satsar man rejält och har värvat flera högkaratiga Hockeyettan-spelare.

Nyförvärv:

Niclas Lehmann, fw (från Huddinge)

Stefan Söder, fw (från EC Bregenzerwald)

Gustav Ahnelöv, b (från Huddinge)

Karl Holmqvist, b (från Köping)

Andrej Vasiljevic, mv (från Wings)

Victor Andersson, fw (från Huddinge)

Marcus Af Burén, b (från Karlskrona J20)

Alex Ek, fw (från Nybro)

Daniel Rosengren, mv (Almtuna)

Spelarförluster:

Rasmus Rosenqvist, fw (Hanhals)

Gustav Jansson, fw (Vimmerby)

Linus Gidbark, mv (Göta/Traneberg)

Nicklas Lindholm Schmitt, fw (klubb ej klar)

Nicklas Sjölund, b (Segeltorp)

Johannes Sandberg, fw (Tyresö/Hanviken)

Målvakter: ***

Alexander Jirhage

Andrej Vasiljevic (ny från Wings)

Daniel Rosengren (ny från Almtuna)

Tre målvakter som kommer slåss om förstaspaden, Jirhage är riktigt bra i sina bästa stunder men har haft en tendens att blanda toppinsatser med rent dåliga insatser. Vasiljevic är en stabil målvakt och hade även bra statistik förra säsongen i Wings.
Under torsdagskvällen presenterades även Daniel Rosengren som den tredje målvakten i truppen och helt plötsligt så finns det en målvakt för mycket i truppen. Frågan är bara vem som kommer få mest förtroende och om någon blir utlånad för att få speltid i någon annan klubb.

Backar: ***

Marcus Af Burén (ny från Karlskrona J20)

Gustav Ahnelöv (ny från Huddinge)

Isak Andersson

Tobias Ericsson

Karl Holmqvist (ny från Köping)

Niclas Ivarsson

Erik Persson

Endast sju backar känns som minst en för lite, risken för skador kommer vara överhängande och för Vallentunas del får man hoppas att de slipper några allvarliga skavanker på backsidan. Ahnelöv och Ericsson är två backar som borde spela högre upp och kommer leda laget i defensiven i vinter.

Forwards: *****

Marcus Abrahamsson

Marcus Andersson

Victor Andersson (ny från Huddinge)

Alex Ek (ny från Nybro)

Oscar Jahnstedt

Niclas Lehmann (ny från Huddinge)

Jacob Lundin

Andreas Paulsson

Lukas Paulsson

Erik Stenbacka

Wilhelm Stoor

Stefan Söder (ny från EC Bregenzerwald)

Oskar Söderberg

Viktor Trojmar

Det är svårt att inte bländas av all stjärnglans Vallentuna lyft in i sin forwardsbesättning. Poängspelarna avlöser varandra och Vallentuna kommer producera en väldans massa mål kommande säsong. Spelare som Stefan Söder, Victor Andersson och Niclas Lehmann har alla varit med ett tag och vet vad som gäller. Att de dessutom landade Alex Ek från Nybro är en rejäl fjäder i hatten. Vallentuna kommer utan tvivel gå till Allettan.

Tränare:

Mikael Österblom (ny från Huddinge)

Magnus Kullerback

Österblom tog Segeltorp till Playoff 2 under lagets debutsäsong i ligan för att sedan avsluta den i Arboga där han tog över efter sparkade Jonas Dufåker. Han lyckades dock inte hålla kvar Arboga i ettan utan laget åkte ned till tvåan. Därefter hamnade han i Huddinge och nu är han i hårdsatsande Vallentuna för att försöka nå succé. Spännande att se om han lyckas, förutsättningarna bland materialet i varje fall. 

Totalt Vallentuna: 13*

Det kommer att bli jämnt uppe i toppen och Vallentuna kommer definitivt vara ett av lagen som tillhör topp fem när serien avslutas i mitten av december månad. Anfallsmässigt ser det riktigt vasst ut, frågan är bara om backsidan och målvaktssidan kan hålla rent från påhälsning.

Tränarintervju Mikael Österblom:

Hur ser du på er silly season?

Silly season tycker jag har varit bra. Vi har behållit kärnan från förra året och detta var något jag och klubben tyckte var jätteviktigt.

Sen har vi fyllt på med några spetsspelare och några unga utvecklingsbara spelare.

Vilka spelare kommer leda ert lag den kommande säsongen?

Hoppas alla vill vara med och bidraga. Men om jag måste nämna några namn så har Tobias Eriksson vart ännu bättre än vad jag trodde. Framför allt runt omkring, hur han försöker hjälpa dom yngre och alltid är positiv och ger 100% man märker att han har spelat på en hög nivå länge.

Sen har Markus Andersson som kapten lett VBK i många år och jag hoppas han fortsätter med det denna säsong.

Sen vill jag självklart att Niclas Lehmann, Stefan Söder och Victor Andersson ska komma till jobbet varje dag och göra ett hårt jobb. Då kommer dom vara ledande spelare. 

Vad talar till er fördel säsongen som kommer?

Tycker alla spelarna har tagit åt sig hur jag och Magnus (Kullerback, reds, anm) vill att Vallentuna ska spela denna säsong.

Känns som hela gruppen tycker att vi har något spännande på gång.

Kan vi fortsätta hålla en hög nivå hela säsongen på träningar och match så kommer det bli en bra säsong.

Vilka lag går till Allettan från er serie?

Tycker denna fråga är svår.

Känns som många lag kommer bli bättre till denna säsong.

Framför allt Strömsbro och Enköping ser starkare ut.

Sen kommer alltid Hudiksvall, Huddinge och Visby att vara bra och med där uppe.

Tror det är dessa 5 lag och Vallentuna som kommer göra upp om Allettan-platserna.

Idag tog jag mig en kik på två matcher: Strömsbros match mot Hudiksvall hade mest uppmärksamhet, men jag kikade också en del på Sundsvalls match mot Östersund. Med andra ord två uppkomlingar (Sundsvall nya för säsongen och Strömsbro den förra) mot två etablerade storlag. Det visade sig att uppstickarna inte alls var speciellt blyga utan istället välte de storheterna över ända.

Strömsbro har väldigt många skickliga offensiva spelare, det syntes tydligt i dagens match. De ställde frågor till Hudiksvalls försvar gång på gång och de normalt så stabila Hudiksvallsbackarna stod svarslösa rätt många gånger. Redan i den första perioden så borde hemmalaget ha tagit ledningen ett par gånger om. Förstafemman med backbröderna Deutsch och Viktor Ehn tillsammans med nyförvärven Johan Eriksson och Georgs Golovkovs skapade i stort sett varje byte de var inne. Den KHL-meriterade Golovkovs kan man redan nu se kommer bli en attraktion i ettan med en riktigt fin blick och skicklighet med pucken. I den andra perioden så fick man också spela en hel del powerplay sedan bland annat Sebastian Björnstad dragit på sig ett matchstraff för en ful tackling i ryggen. Mycket tack vare det hade man ett bastant grepp om matchen i den andra perioden och ledningen med 2-1 var i underkant, för då hade man bjudit på ett mål i powerplay. I den tredje inledde man också rätt bra och Golovkovs fick också rättmätigt göra 3-1, men så började man tröttna på slutet och Hudiksvall blev farligare och farligare. Då syntes det som inte synats så mycket de första två perioderna, nämligen Strömsbros försvarsspel. Det visade sig inte vara lika vasst som anfallsspelet och man hamnade på hälarna gång på gång och tvingades då dra på sig utvisningar.  Det utnyttjade Hudiksvall en gång, men trots bud på många fler så stannar det vid det enda med liten marginal. För med en sekunds övertid så kommer kvitteringen genom Barrögård, men för sent och Strömsbro vinner med 3-2.

Strömsbro ser ut att kunna bli en riktigt pigg och vass uppstickare, så länge man får befinna sig i anfallszon framför allt. Utöver nämnda förstafemma ska Max Pålholm ha ett stort plus. Det går inte snabbt, men han är tung och jobbig att möta.

I Hudiksvall så stack Henrik Marklund ut i positiv bemärkelse. Han var egentligen den enda som kunde skapa något i de första två perioderna. I sista perioden så lyckades man etablera mer anfallsspel när Strömbro gick på knäna, men innan dess så såg det väldigt tamt ut offensivt.

***

Om vi går över till den andra matchen så var det Östersund som hade mest puck (av det jag såg) men man skapade förtvivlat lite. Den enda som befann sig framför kassen överhuvudtaget var Elias Bjuhr, de andra verkade ha fått stränga order att hålla sig därifrån. Förra säsongen så hade Östersund förtvivlat svårt att göra mål, när nu de enda som ändå producerade (bröderna Wernersson Libäck) har lämnat så ser det väldigt tunt ut framåt. Vem ska nu göra målen i Östersund är frågan?

Sundsvall å sin sida hade inte så mycket puck men skapade betydligt mer i sina vassa omställningar. Visserligen var 1-0-målet en riktigt bjudning från Östersundsmålvakten Robin Christoffersson (ett oskymt dragskott från mitt på blålinjen), men man förtjänade sina mål och vann välförtjänt. Sundsvall kan bli en obehaglig överraskning för många lag i norrettan i vinter.

Till sist en liten eloge till Sundsvallsfansen. De hade som första lag jag sett en organiserad klack. Sittande som reglerna lyder, och inte så många, men ett gäng bidrog ändå med den bästa hockeystämningen jag upplevt denna säsong. Gud vad jag saknat läktarstödet!