Den märkliga västra ettan

Jag blir inte riktigt klok på lagen i den västra ettan. För i väldigt många fall finns det ingen logik alls kring hur de presterade i grundserien och hur de sedan presterar i vårserierna. Lag som presterade bra innan jul presterar nu uselt efter, och lag som gick uselt innan jul är nu topplag.

Sämsta Skövde någonsin

Det tydligaste negativa exemplet är givetvis Skövde IK. Laget plockade in etablerade tränaren Staffan Lundh för att få ordning på ett haltande spel och lag, och dessutom förstärkte man laget både sett till bredd och spets. Det gav utdelning redan från start, när man i träningsmatchernna bland annat slog både Troja och Vimmerby efter imponerande insatser och det fortsatte sedan in i grundserien där man var ett topplag hela vägen, till slut blev man tvåa. Laget spelade med ett självförtroende och en struktur som man inte haft på många år, allting verkade ha fallit på plats.

Men så började allettan, och vips så var spelet, strukturen och självförtroendet som borta. Man inledde ändå mot lag som man borde kunnat utmana, men förluster mot Halmstad, Visby och Dalen blev bara starten på en enda lång golgatavandring mot sistaplatsen. På slutet har Skövde radat upp tio raka förluster, och laget som alltså lovade så mycket innan jul gör nu istället sin sämsta alletta någonsin!

Tappad stabilitet

Men Skövde är inte enda exemplet på lag i västra ettan som tappat mycket. Lindlöven vann den västra ettan efter en riktigt stabil och bra grundserie. Jag, och säkert de själva med, hade därför höga förväntningar på laget när allettan drog igång. Men där har laget inte alls stått att känna igen, laget ligger just nu nia och riskerar att inte ens går till slutspel. Framför allt så har man inte alls visat upp samma resoluta och konsekventa försvarsspel som man hade innan jul.

Defensiv kollaps

Ett tredje västlag som tappat mycket efter jul är Forshaga. Innan jul kom man visserligen nia, men man plockade ändå en poäng per match i snitt och hade framför allt en rätt välfungerande defensiv. Men i vårettan så har poängsnittet sjunkit ordentligt och den defensiva strukturen har fallerat alldeles. Nu är man i praktiken klara för att få kvala sig kvar i ettan, det kan man inte vara nöjda med.

Från sämst till bäst

Men det finns faktiskt också positiva exempel att ta fram med. Lag som inte presterade i grundserien men som efter jul visat på helt andra takter.

Det tydligaste exemplet är givetvis Mariestad. Under grundserien ett lag som förlorade lika många matcher som man vann, och det var först med ett kvitteringsmål i slutminuterna i derbyt mot lokalrivalen Skövde som man över huvud taget tog sig till allettan. Med sina 28 poäng så var man det lag till allettan som tog klart minst poäng.

Men så drog allettan igång, och även om man kanske inte fick någon kanonstart med bara en seger första fyra matcherna sedan man haft 17(!) man borta pga sjukdom och skada, men sedan dess är man tillsammans med Troja den södra allettans starkaste lag! Snacka om skillnad mot grundserien då man alltså kom femma en bra bit bakom topp fyra.

Bottenlaget blir seriesegrare?

Ett annat positivt exempel är Borlänge. I grundserien var man aldrig ens nära att nå en alletta, man hamnade till slut på en blygsam åttondeplats.

Laget inledde också den södra vårettan sådär, men ju längre in på vårserien har kommit desto större steg har man tagit och nu leder man den norra vårettan med bara två matcher kvar. Faktum är att mycket talar för att laget som kom åtta i grundserien nu är favoriter till att få spela playoff.   

Foto: Sofie Alexandra Kitteröd

Lämna ett svar