Idag var det ispremiär för rätt många av ettanlagen, och jag bad er läsare i facebookgruppen hockeyettansupportrar att bidra med lite bilder och kommentarer kring hur deras ispremiärer var. Tre bidrag har tickat in, och så här såg det ut på Bodens, Halmstads och Mörrums första ispass.
Vi börjar med Boden, där Kristian Johansson hade detta att förtälja.
Uppskattad ispremiär!
Idag var jag på Boden Hockeys officiella ispremiär! Förutom mig så slet sig 172 stycken Bodensare från solskenet och den 23 gradiga sommarkvällen och klev in i Hive Arena. Det var så klart ingen vidare kvalitet och jag ska i ärlighetens namn säga att det är svårt att utröna något alls om kvalitet och hur bra nyförvärven ser ut. Det jag hann se var iaf att båda målvakterna ser lugna och stabila ut i målet. Har också pratat med folk i och runt laget och får lovord om båda men särskilt om Felix Stenmark. Andra nyförvärv jag personligen tror starkt på är Karl och Vigor Andersson. Karl gjorde över 1p per match i Västerås j20 samt spelade över 30 matcher med Västerås i allsvenskan. Vigor är en stor och stark back som jag tror blir en ypperlig ersättare för Kardewall. Bodens kanadensare Josh Laframboise var inte med då han kommer i veckan, det ska bli spännande att se han i vinter. Ska såklart in några spelare till också och någon kanske redan är klar ! Personligen tror jag på att detta lite yngre och hungrigare lag kan nå långt i vinter och jag ska i ärlighetens namn säga, att som supporter är det fruktansvärt skönt att inte vara tippade i toppen för en gångs skull. Redstorm hade även ett 15-20 tal personer i klacken, vilket uppskattades av spelarna.
Jag måste dock släppa is premiären och blicka framåt mot det största rivalmötet på många år! Nu på fredag möter Boden Luleå Hockey i Hive Arena. Ni tänker kanske rival, ett SHL lag och ett div1 lag?! Faktum är att jag sett ledande Luleå- supportrar yppa något liknande detta på Twitter ”Årets viktigaste match, det enda som skulle vara viktigare är att vinna SM-guld i en 7:e avgörande SM-final mot Skellefteå! ”Hata Boden, krossa Boden” yppas överallt bla på Boden Hockeys tiktok konto och andra sociala medier. Frågan är om vi Bodensare kan tagga igång lika mycket? Hoppas det, men våra största rivaler är alltid Piteå! ”Smärta går över, stolthet varar för evig! – Krossa Boden”
Allt annat än en stor kross från SHL laget som är en av favoriterna till SM guldet och på läktaren av deras enorma klack vore ett radikalt misslyckande av Luleå Hockey och Lulefans. Fick till mig från representanter från klubben för ca två veckor sedan att Luleåbor redan hade köpt 400 biljetter på borta sektionen. Den största vinnaren i detta är såklart Boden, hur matchen än går. Ca 3000 biljetter säljs, det är öltält, pub på två ställen (hemma och borta) som drivs av föreningen själva. Lägg därtill kiosk och merch-försäljning på det. Har höftat och räknat och kommer fram till att man drar in minst 700-tusen i vinst på denna träningsmatch!
***
Niklas Hessman såg Halmstads första träning, här är hans ord!
Hammers körde idag den 12/8 sin officiella ispremiär.
Nya truppen presenterades en och en av speakern och fräna bilder på jumbotronen på var och en. Även gästspelande Oskar Pettersson från Ottawa Senators och Samuel Johannesson från St Louis Blues var med.
Man spelade på slutet en internmatch mellan lag blå och lag vit. Här fick vi se prov på tilltänkta kedjor månne?
Slutresultatet: 2-0 till Lag Vit. Målgörare blev Victor Gagic och Samuel Johannesson. Klarin hade även ett bortdömt mål för offside. Man körde 12 min x 2.
Lag Vit och målvakt Felix Tengvall höll nollan. Men Adam Ahnberg i Lag Blå gjorde ett par TV-räddningar och fick flest applåder.
Kvällens höjdpunkt var när nyförvärvet Hannes Lindström gjorde ner sin andra Hudiksvall-kompis Carl Westberg rakt in i sekretariatets plexi. Goa skratt som följd, det tog ett tag innan Westberg tog sig upp snöig och fin med ett brett flin.
Ca 300 pers hade tagit sig till Hammers ispremiär, vilket var mer än förväntat! Kvällen kröntes med ett ballgame på isen där bland annat ett årskort lottades ut.
Lag blå.Lag vit.
***
Till sist några ord från Mörrumsupportern Victor Dennertoft:
100-120 åskådare letade sig in i Jössarinken för att se när Mörrum gjorde sitt första ispass. En uppvärmning följdes av internmatch med go’ musik. Nye spelaren Isak Renemark presenterades och det gick också rykten om att Adam Ingvarsson kanske är på väg tillbaka. Det såg bra ut på träningen för att vara första gången, positivt och glatt. Publiken ser nog ljusare på denna säsongen än den föregående, med tanke på laget man fått ihop och vad som syntes på isen idag.
Jag skrev ju om söderklubbarnas backsida här på kmhockey.se för en liten stund sedan, och då fick jag omedelbart ett tips om att en före detta Kristianstadsback gjort klart med en ny söderklubb. Backen det gäller är den välväxte backen Isak Renemark, som var en viktig defensivkugge i laget som nästan gick hela vägen säsongen som gick. 23-åringen ska enligt trovärdig källa vara klar för Mörrum, och blir givetvis ett ordentligt lyft för den backsidan.
Det är fyra backuppsättningar som är riktigt bra och står i en klass för sig, när jag rankar södra ettans defensiva uppställningar. Det skiljer inte mycket mellan dessa fyra, men längre ner i listan så blir det lite lättare att särskilja dem åt, för där är det ärligt talat rätt tunt. Men här är min ranking!
Ludwig Wulff, en av flera defensivstarka Halmstadsbackar. Foto: Halland i fokus
Halmstads backsida har varit stark i flera år, och det har varit ryggraden i Halmstads spel. Att spela defensivt starkt, att vara svåra att ta sig in på kassen emot, och sedan därifrån slå om blixtsnabbt, har varit en segermelodi. Man har genom åren haft en stabil stomme med backar som är starka i man mot man-spelet, i spelare som Andreas Andersson, Ludwig Wulff, Elias Dynell och Hampus och Tom Johansson, samtidigt som de kan slå ett snabbt förstapass. Men man har saknat den där offensiva backen som kan styra ett powerplay eller se till att få längd i anfallen med sin spelskicklighet. Det har man fått nu gånger två, när man förstärkt med såväl Hannes Lindström som Filip Persson. Det är två riktigt starka kort som håller toppklass i ligan. Det ska bli spännande att se om Halmstad kan utveckla sitt spel när man fått in dessa spelskickliga backar i laget, eller om man fortsätter spela kontringshockey. Halmstads spets och bredd imponerar.
Dennis Fröland, ettans bästa offensiva back? Foto: Halland i fokus
Trojas backsida har varit ettans starkaste i flera år nu, men nu finns det andra lag jag upplever har starkare backsidor, som Visby och Halmstad till exempel. För den sakens skull är Trojas fortfarande bra, man har ju fått behålla i stort sett hela backsidan intakt. Fröland är kanske ettans bästa offensiva back, och vann poängligan för backar säsongen som gick. Han, tillsammans med Carl Ehrnberg, får stå för offensiven i laget. Daniel ”Trucken” Karlsson, Carl Wäng och Carl Ernstig är alla rejält spelande och starka defensiva kort. I övrigt är det ungt och oprövat, men jag är mycket spänd att få se Adam Arvedsson, en ung kille som de senaste åren spelat i NCAA, som är en mycket bra liga. Han kan mycket väl göra en del poäng han med.
Backsidan kanske inte är Västerviks starkaste lagdel, men det betyder inte att den inte är bra, långt ifrån. Den har en bra mix av offensiva, defensiva och ett par tvåvägsbackar. Jag skulle misstänka att Elias Sjöström och Hugo Styf är tilltänkta för offensiva roller i laget. De har båda gjort säsonger i allsvenskan där de gjort rätt bra med poäng och ett steg ner lär det inte bli färre. Båda har bra timing i passningsspelet och är bra på rören så de snabbt kan fylla på i anfallszonen. Filip Halvordsson och August Hansson får mer defensiva roller, de spelar rejält och är står ofta rätt. Axel Brännstam och Kalle Bartholdsson är tvåvägsbackar som har kompetens i båda riktningar. Johan Svensson blir mer utfyllnad.
Karlskrona har fem etablerade och bra backar, medan tre stycken är förstaårsseniorer och oprövade. Av de etablerade så får Tim Bothén, Lukas Fredin och Wim Welin delas in i kategorin offensiva backar. De har bra blick och är rörliga, och är vana poänggörare. Marcus Björk och Hugo Wendt är av det mer defensiva slaget, och båda spelar ett gediget och bra backspel. Dessa fem kommer få mycket speltid, och så hoppas man på att helst alla tre, men i alla fall någon, kan ta klivet upp på seniornivå och lyckas direkt.
Alvesta har blivit av med viktiga backarna Måns Hermansson och William Wennström, det är givetvis blytunga tapp. Men med tanke på att man inte har någon ekonomi så tycker jag man ändå fått in några intressanta namn som ersättare, även om de givetvis inte håller samma höga klass. Elias Svensson Dervall är en spelskicklig back som kommer få stort förtroende i powerplay. Erik Fernhall spelade med Vimmerby hela säsongen och var med och förde upp dem. Emil Grimlund var ordinarie i Visby och gjorde inte bort sig. Och Rasmus Åkerblad höll en tröja i Troja. Dessa tre är mer defensivt lagda.
Mörrum har en helt ok backsida, men kanske saknar de där offensiva korten som man kanske önskar att man hade. Tappet av Hugo Lindman Gustafsson är tungt. Nu får man hoppas att unge August Renemark kan slå igenom redan sin första seniorsäsong. Han har dock gjort det bra i Rögles juniorer, så omöjligt är det inte, men ofta tar det ett tag att komma in i vuxenhockeyn. Leo Klavhed är en annan intressant värvning, en skridskostark och följsam back, men kanske inte med de offensiva skillsen. I övrigt så fortsätter man lita på trotjänaren Tobias Brahm och några andra habila ettanbackar, men kanske inte riktigt den där spetsen.
Pantern fick sent besked om spel i ettan och har också tappat sin särklass viktigaste back, Johan Molldén. Tre ettanvärvningar har man dock lyckats få in, och det är de som kommer vara spetsen i laget i vinter. Jag tänker på Isak Ask (Mörrum), Markus Hansson (Kalix) och Leon Mathiasson (Tranås). Aks och Hanssons rutin från ettan kommer betyda mycket för laget, och de kommer få jobba hårt med tanke på att övriga spelare knappt utmärkt sig på tvåannivå.
Tyringes backsida är för mig en rätt grå massa. Tappet av Elias Svensson Dervall känns riktigt tungt. Visst är Mads Christian Hanneborg en helt ok ettanback och Johan Höglund en riktig tuffing, men den enda jag går igång på lite är förstaårssenioren Oskar Tängerby, ny från Moras J20. En kille som ändå gjort 21 allsvenska matcher och spelade juniorlandskamper så sent som säsongen som gick. Han kommer bli spännande att se i vinter.
Det finns gott om starka backuppsättningar i den västra ettan. Det märkte jag när jag satte mig och nagelfor de tio västlagens trupper. I alla fall sju-åtta av lagen har vad jag skulle kalla bra backsidor, och den absoluta toppen är antagligen lika stark som toppen i söderettan. Men vilka är allra starkast? Här är min ranking!
Christian Lindberg är inte blyg i närkampsspelet. Foto: Lars Svensson, Kristianstad
Borås har en både bred och spetsig backsida med en bra mix av offensiva och defensiva backar. De sena värvningarna av klassbackarna Christian Lindberg och Anton Davidsson är backar med offensiva skills, även om speciellt Lindbergs defensiv inte skäms för sig heller. Offensiv är också finska nyförvärvet Sever Bilgili, som Borås finske tränare har bra koll på. William Wennström är en tvåvägsback som både har en stark defensiv samtidigt som han kan bidra offensivt. Defensivt så finns bland annat välväxte Adam Samuelsson att tillgå, han är inte rädd för att använda sin 100+kilo och är duktig på att hålla rent framför kassen. William Svensson och Axel Eriksson är inga dåliga backar de heller, vilket gör att Borås backsida ser riktigt bra ut, en av ettans allra bästa.
Ettans allra hårdaste skott kommer att dundra från Bois Anton Blomberg även i vinter.
Mariestad har ändrat backfilosofi lite grann, ifrån att ha några utpräglat defensiva backar och några spelskickliga offensiva till att genomgående ha mer spelande backar. Tobias Aronsson är en klassback på nivån som är stark i båda riktningar. Anton Blombergs skott är som en riktig hästspark och han lär vinna backarnas skytteliga också i vinter, samtidigt som han gillar att spela fysiskt. Nya Viktor Nilsson Westlund är en stark tvåvägsback som gjort bra med poäng de senaste åren. Addera till det Manne Håkansson och Marwin Wedemo som är två unga backar som ändå har en hel del rutin från ettanspel och som håller bra klass. Felix Bergkvist är också en talang som fått mycket lovord, det ska bli spännande att se vad han fixar på seniornivå.
Förra säsongens succéman Gustaf Malmkvist är enda backen som blir kvar i Tranås som spelade där hela säsongen. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Tranås har också en riktigt bra backsida. Philip Alftberg är en riktigt stabil och rörlig defensiv pjäs som lär svälja många minuter när det ska försvaras. Det finns också några riktigt poängstarka backar i förra årets genombrottsman Gustaf Malmkvist, Piteåvärvningen Alexander Popovic och Kalix store och skicklige Alfred Hjälm. Alla tre är trygga med pucken och spelskickliga, vilket passar in i Tranås fartfyllda spel bra. Karl Jonsson är också rätt spelskicklig, men lite mer begränsad, medan Ludwig Ericsson och Winston Frimmel lär få axla defensiva roller.
Ettans enda spelare som kan stå still och dribbla tre man? Tobias Björklund har en underbar teknik! Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Forshaga har fått ett lyft på backsidan i och med att klassbacken Christoffer Rasch ansluter från Karlskrona. En skridskostark och pucktrygg back som lär göra en hel del poäng i vinter. En annan pucktrygg back är Tobias Björklund, få backar är så tekniska kombinerat med en magisk blick. Dock inte lika skridskostark och defensivstark som Rasch är. En tredje spets i laget är lovande 18-åringen Hugo Hell, med ruskigt fin skridskoåkning och fint spelsinne, han kan mycket väl vara en av de mest lovande backarna i ettan. Bakom dessa tre så finns det några komplementsbackar som är helt ok.
En rätt jämnstark backsida med Forshaga, fast lite jämnare och inte så spetsig. Det finns ett par riktigt starka och fysiska defensiva kort i Sebastian Ehrenflod och Gustav Särenborg, de gör livet tufft för motståndarna framför Dalenkassen. De är dock inga offensiva ess direkt, det överlåter de först och främst till Linus Jakobsson och Simon Lindblom. Båda är spelskickliga backar som är trygga med pucken, båda har också rätt bra skott. David Rosander ska bli intressant att se i ny omgivning, han kan säkert bli nyttig.
Filip Forsmark var en rätt omtalad talang som inte riktigt fick det att lossna i Karlskrona eller Tranås. Men när han anslöt till Lindlöven mitt under förra säsongen så fick han en stor roll direkt och då lossnade det ordentligt för honom. Han var lagets klart ledande back poängmässigt, och med sin fina skridskoåkning och sin förmåga att läsa spelet så löste han såväl offensiven som defensiven på ett riktigt bra sätt. Defensivt var Filip Halvordsson en bjässe när laget gick så starkt förra säsongen, men han har man inte ersatt med något lite etablerat. Kanske man hoppas att Gustav Lindström, som var skadad nästan hela förra säsongen när han kom från Hudiksvall, delvis ska kunna fylla ut den luckan, och att nye backen Erik Brenkle också ska kunna ta ett defensivt ansvar. Offensivt känns det förstärkt, då man fått in istället har man fått in lite mer offensiv kraft i form Borlängebacken Elias Lustig, som var en av få riktiga ljuspunkter i Borlänge förra säsongen.
Det är ingen dålig backsida Grästorp besitter med tanke på att man är nykomling i ettan med i stort sett ingen förberedelsetid. Sex av backarna har ettanrutin och ytterligare någon hade nog haft det om han inte varit så hemkär. Även om backsidan är ung, så finns det en del rutin och framför allt finns det bra utveckling i många. Offensivt ansvar kommer nog först och främst ligga på Lucas Frank och Rasmus Berntsson. Frank har, trots blott 22 år fyllda, redan fyra säsonger i seniohockeyn och har sprutat in poäng i tvåan. Berntsson har varit klubben trogen, och 23-åringen snittar nästan en poäng per match i den södra tvåan, det är starka papper. Samtidigt så hade han förra säsongen 105(!) utvisningsminuter, så han lär också spela fysiskt. Vimmerbylånet Alexander Fredriksson kan nog också tillföra en del, blott 10 ettanmatcher med Boden (varav 4 i slutspelet), med fyra poäng som facit är inte dåligt, och han har också gjort en hel del poäng i J20 Nationell. De har också två unga talanger i Leo Svalefelt Örqvist och William Sundberg, båda fick chansen i sina a-lag säsongen som gick utan att göra bort sig. Nyköpingsvärvningen Viktor Åström lär få en defensiv roll, precis som Joacim Hägg.
Falun hade en urusel start på sin första ettansäsong med nio raka förluster. Men efter ett tränarbyte fick de ordentlig fart på grejerna och tog sig bakvägen till playin, det är inte illa av en nykomling. Då var det flera backar som klev fram och tog ansvar. Philip Hasselqvist gjorde fler poäng i ettan än han gjorde i tvåan (visserligen på lite fler matcher, men ändå), och Filip Hedberg snittade en halv poäng per match. Lukas Mååg betydde också mycket för laget, och Ibrahim Qufaj gjorde inte bort sig heller.
Här var det tunt! Men man har ändå en bra back i Henning Rothsten, han kommer få obegränsat med speltid misstänker jag. Även Emil Hälldahl känns lite spännande, precis som fd Leksandsjunioren Hampus Malm, men i övrigt är det grått.
Defensivt råder inte Mjölby brist på backar, det finns fina namn som nyförvärven Christoffer Lynch och Ludvig Hendén, och flera av de andra har nu fått fin ettanrutin. Frågan är dock vem som ska ta offensivt ansvar, och spela powerplay och tunga offensiva minuter? Där finns inget givet svar, utan den platsen är upp till någon att ta.
Omslagsbild: Mariestads trotjänare Tobias Aronsson är för bra för ettan, men blir kvar ändå. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Halmstads sportchef Niklas Söderström är nog den sportchef i hockeyettan som får ut mest hockey per krona. För trots en ansträngd ekonomi och förhållandevis liten spelarbudget så fortsätter Halmstad på att abonnera på kvalserieplatser. Men är det en överraskning? Har han lyckats förstärka laget trots flera tunga tapp? Hur ska han fylla hålet efter flyktade Jacob Crespin? Detta och mycket mer svarar han på när jag ringde honom på lördagseftermiddagen.
Hur är din syn på allt som utspelats under sommaren i hockeyettan?
– Det är en tråkig situation för alla inblandade, särskilt som beskeden kommit så sent, det är synd om spelarna som hamnat i den här situationen. Samtidigt finns det ett regelverk att följa, men man måste kunna få besked tidigare. Sedan får man se över om det är hållbart med att ha ett eget kapital på 10% av omsättningen, det är tufft att mäkta med som ettanklubb. Har man plus i kassan så är det bra ändå kan jag tycka. Men det är synd om klubbarna, spelarna och supportrarna. Sedan förstår jag lagen som tackar nej, det är inte lätt att få ihop ett lag så sent när man får en fråga mitt i sommaren, så jag har full förståelse för att de tackar nej, hockeyettan är bra och det är inte lätt att bygga om ett lag för att utmana där när man redan byggt ett lag för tvåan.
Du var inne på det där med licenskraven. Det ska ju utredas om man ska ändra på kraven, hur tror du att det blir?
– Jag tror de följer fotbollen så att det räcker att ha plus i eget kapital. Det är tufft med 10%, så har man positivt så är det bra.
En annan fråga som ska utredas är kvalserie eller slutspelsträd, vad förordar du?
– Jag tycker en kvalserie är rolig, det tyckte jag även när det var det i SHL och allsvenskan med, men nu är det ändrat där, så kanske lika bra att köra slutspel i ettan med. Sedan kan jag tycker att man ska spela i bäst av sju matcher istället för fem. Det är där man har chans att bygga upp kapital i kassan, så jag tycker vi ska följa SHL och allsvenskan där. Är det dessutom nord- och syd-indelat så blir det inga dyra resor heller, Sedan är det dumt att det bara blir 14 matcher i vårserien, det är för lite. Så ett slutspel med bäst av sju matcher ska man testa på. Då är det lika hela vägen från SHL ner till ettan, samma stuk. Det är först på slutet det varit annorlunda i ettan, jag tror på att ha samma upplägg hela vägen, då kan vi följa det. Sedan måste man ge lagen så många matcher och så intressanta matcher som möjligt för att ha möjlighet att bygga upp en kassa.
Om vi ser på säsongen som gick så fortsätter ni överraska, eller är ni överraskningar, vad tycker du?
– Vi är ju aldrig topptippade, men vi känner oss trygga med vad vi kan. Vi har varit med och tävlat länge under säsongen och har rutin från det, vi vill fortsätta vara med där och tampas.
Men för att göra det så är det viktigt att en viss Robin Dahse blir kvar, blir han det?!
– Han har ett förslag att ta ställning till, jag är övertygad om att det kommer lösa sig. Men han har barn och familj att ta hänsyn till. Men vi har en bra dialog, och det kommer nog lösa sig efter helgen.
Förra säsongs bästa målvakt i ettan, Jacob Crespin, lämnar för allsvenskan. Foto: Halland i fokus
Ett annat tufft tapp gör ni dock, då Jacob Crespin lämnar efter flera år. Hur stort hål blir det att fylla?
– Han har varit fantastisk under flera år för oss, så det var dags för honom att få chansen. Vi har tagit in Felix Tengvall, vi tror mycket på honom tillsammans med Adam (Ahnberg). Felix är en bra målvakt, det handlar om att ge honom förtroende och vi har också en bra målvaktstränare. Vi tror på dom, men det kanske är svårt att fylla skorna redan första säsongen, men vi tror det kan bli riktigt bra på sikt.
Någon annan du gärna behållit?
– Jonathan Lundgren som gick till Almtuna, samt Lukas Sjöblom och Viktor Bernhardtz som gick till Karlskrona. Det är skickliga spelare, men det blir så att man tappar några när vi gått så bra. Men jag tycker att vi har fullgoda ersättare som också kan växa hos oss.
Då ska vi gå igenom nyförvärven, och vi börjar bakifrån med nämnda Felix Tengvall, vad kan du berätta om honom?
– Det är en stabil och bra målvakt, bra storlek och teknik. Vi har sett honom och följt honom sedan han var i Rögle och han har en hög potential och är en bra och träningsvillig kille. Han passar bra in i vårt gäng.
Då tar vi backar och Alexander Pettersson…
– Det är en kille som fostrats här, men varit i Rögle och Oskarshamn som junior. Han testade på spel hos oss i slutet av förra säsongen redan. En duktig tvåvägsback som vi hoppas kan växa när han kommer hem till tryggheten.
Hannes Lindström?
– Det är en ersättare till Jonathan. Bra storlek, dessutom rightare. Vi försökte få hit honom innan han gick till Hudiksvall, men nu fick vi chansen till slut. Jag har sett honom mycket. Ett bra skott, bra både offensivt och defensivt. Jag tror att han kan få en nytändning här med mer istid, för det är en skicklig hockeyback.
Då har vi kvar en back, sent inkomna återvändaren Filip Persson!
– Det är några som återvänder hit, det är roligt och ett tecken på att vi gör något bra. Han hamnade i en tråkig situation med Kristianstad, och vi var egentligen klara med lagbygget, men jag pratade med honom och han ville gärna återvända, så då fick vi se till att hitta en bra lösning. Där vet vi var vi får, det är en skicklig hockeyback som kan användas i powerplay, och han har ett bra skott.
I dessa två har ni fått in den offensiva spets ni kanske saknat på backsidan de senaste åren?
– Ja, det känns bra. Vi har varit trubbiga i powerplay, det är något vi saknat sedan Edström la av. Nu har vi fått in två som kan spela powerplay. Sedan var jag nöjd med backsidan redan förra säsongen, jag vet att den var ifrågasatt, men det känns bra att fylla på med de här två. Det innebär en stenhård konkurrenssituation, vi har nio backar som tävlar om istid, det kommer vara stenhårt om att få spela, men vi har även fler offensiva hot.
Då tar vi ett steg framåt i banan till forwarden Alexander Artursson…
– När vi mötte Skövde så var det en intressant spelare, Det var första senioråret för honom men så intressant ut. Vi tror att han kan få fart på poängproduktionen här, för han har mycket hockey i sig. Bra att han gjort sitt första seniorår med, de brukar blomma hos oss andra året.
Då fortsätter vi med Otto Stahre…
– Det är en talangfull spelare från Frölunda som haft otur med skador, men blev frisk efter jul säsongen som gick. Han har mycket hockey i sig, hoppas han får vara skadefri, för det är en jättestor talang. Han är spelskicklig och säker med pucken.
Melker Iversen är en annan hemvändare…
– Han har varit här i många år, där vet vi vad vi får. En duktig hockeyspelare med bra fart på skridskorna som kan göra poäng och är duktig i boxplay. En otroligt bra kille i omklädningsrummet.,
Jakub Kanka…
– Också en talangfull spelare som vi sett sedan junioråldern med Borås. Intressant innan jul, men sedan plockade de in många nya spelare så han fick mindre speltid. Skicklig med pucken, vågar bryta mönster. Hoppas miljöombyte kan lyfta honom, jag ser hög potential i honom.
Carl Westberg flyttar också hem…
– Det var också roligt att få hem honom. Han är bra på mycket, en riktig tävlingsmänniska. Han har en tuffhet i spelet vi saknade förra året. Ett bra skott dessutom. Vi använde honom mer offensivt än han fått göra i Hudiksvall. En underbar kille som tävlar varje träning, det kan bli slagsmål på träning, han backar inte, utan visar att här gäller det att vara med! På så vis drar han igång Gagic med flera, så då blir det fart på träningarna. En uppoffrande spelstil och bra skott som kan ge poäng i vinter.
Victor Gagic går igång när Westberg vänder åter. Foto: Halland i fokus
Tycker du att ni vässat truppen i år?
– Ja jag tycker faktiskt! Får vi in Dahse med så ser det bra ut, vi är nöjda med truppen. Sedan finns det många andra bra lag med, men vi är nöjda. Sedan hade man gärna behållit några som lämnat, men då får man hitta ersättare istället och hoppas på bra utveckling hos dem, och det brukar vi få. Se på Lukas Sjöblom och Viktor Bernhardtz som fick stora genombrott säsongen som gick. Nu har vi Artursson som gör sitt andra seniorår, det kanske kan bli bra.
Ja ni har av tradition fått bra utveckling på spelare ni hittat i tvåan och på juniorer. Hur kommer detta sig?
– Ja det har vi lyckats bra med. Jag tror att det handlar om att ha en bra miljö, och vi har fått behålla en stomme som tar hand om de nya på ett fantastiskt sätt, det är vår styrka. De nya kommer snabbt in i miljön då de tar hand om dem så bra.
Vad är målbilden för er?
– VI ska sätta delmål, först och främst är det allettan som gäller. Sedan kan man inte sätta en femårsplan eller så för att nå allsvenskan, men går man till kvalserien som i år så måste man gå för det, det måste man vara redo för. Sedan om det är i år, eller om två år eller tre man går upp får man se, man får ta det när läget dyker upp. Men vårt långsiktiga mål för klubben är allsvenskan och sker det så är vi beredda på det. Sedan har intresset ökat på slutet med, det är inte bara grindslanten, utan även vanliga matcher kommer det mer publik, mycket tack vare framgångarna givetvis. Sedan har vi Sledgehammers som hejar på läktarna med, och även har bortafölje, de betyder mycket för oss.
Vilka är det ni slåss med i södra ettan skulle du säga?
– Troja ser starka ut, de vill ha revansch från förra året. Karlskrona är alltid att räkna med. Västervik är kanske den största favoriten, de kommer från allsvenskan och har värvat ihop ett bra lag. Mörrum har varit nere i källaren och vänt, de kanske kan utmana i år.
Om du ser på hela ettan då, vilka slåss om att gå hela vägen?
– Hudiksvall har varit med länge nu och snubblat på målsnöret, det måste vara deras tur snart. Jag känner ”Lillis” (Lars ”Lillis” Lövblom, Hudiksvalls sportchef) och han gör ett fantastiskt jobb. Väsby vill vara med där med, de har fått behålla stommen och fått in ny spets., Mariestad kan få till det med, de har ett väldigt skickligt lag även om de inte fick till det säsongen som gick. Det är väl de stora drakarna. Sedan har du Tranås och det blir alltid något överraskningslag, det är svårt att sia om vilket lag det kan bli.
Visbys backsida kan mycket väl vara hockeyettans allra vassaste, med fyra nyförvärv av riktigt hög klass. Det räcker inte med überrutinerade Daniel Gunnarsson med närmare 450 SHL-matcher som ankare, man har också plockat in några backar som är på väg att växa in som toppbackar i ettan. Jag tänker på evigt lugna backen Andreas Thelander som alltid ser ut att ha hur mycket tid som helst på sig, på stortalangen Oscar Eriksson och på rutinerade Niklas Dahlberg, tre spelskickliga backar som också är stabila defensivt. Men man har även fått behålla några bra backar. Väldige backen Robin Liljekvist, tvåvgstalangen Lucas Ramberg och förrförra säsongens utropstecken Olle Andersson, som tyvärr gick skadad stora delar av förra säsongen.
Boisbacken Adam Thelander imponerade så mycket på sportchef André Lundholm så han beslöt sig för att värva honom. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Väsby har också en riktigt bra backsida. Rasmus Sörgardt har en hel del allsvensk rutin och är en skicklig offensiv back. Nyförvärven Gustav Berglund, Nils Strandberg Sarén och Oscar Lundin är skridskostarka och spelskickliga och kommer också bidra offensivt. Defensivt så har man starka fysiska backar i Elias Ewertzh och spännande nyförvärvet Arvid Henriksson. Så verktygen och rutinen har man.
Tyresö/Hanviken har av tradition en stark backsida, framför allt har de backar som är trygga med pucken som kan leverera bra förstapass. Offensivt så ligger mycket ansvar på Alexander Andersson och Erik Palm, även Segeltorpsvärvningen Edvin Isén hoppas man nog ska kunna bidra. Defensivt finns trygga namn i Ivar Sjölind, Ludwig Almgren och framför allt kanske lagkaptenen Pelle Carlsson.
Enköping har fått behålla alla sina tre spetsbackar från föregående säsong. Det handlar om de tre rutinerade herrarna Wilmer Lindblad, Robin Nilsson och Mattias Eklund. Alla tre är lite mindre till storleken, men fina skridskoåkare med bra spelsinne. Jag vet att i alla fall Wilmer Lindblad hade större klubbar efter sig, men han blev ändå kvar. Bakom dessa tre herrar är det inte riktigt samma spets, och Enköping har överlag en rätt lätt backsida med undantag av nyförvärvet Kevin Bergkvist. Frågan är om det blir en akkilleshäl eller en styrka?
Vallentunas backsida ser klart förstärkt ut inför kommande säsong, och det är framför allt värvningarna av Max Kardewall från Boden och Hugo Lindman Gustafsson från Mörrum som är orsaken till det. Kardewall är främst en defensivt stark back med bra storlek, men han är inte dålig på rören heller och väldigt trygg med pucken. En klippa att luta sig emot. Hugo Lindman Gustafsson å sin sida är mer offensivt lagd, skridskostark med bra passningsspel och ett bra skott dessutom. Detta har man adderat samtidigt som man fått behålla förra säsongens nyckelbackar Kelvin Martinsson och Fredrik Svennas.
Det har varit rejäl omsättning i Huddinges trupp, och nåra av tappen är givetvis tyngre än andra. På backsidan är tappet av spelskicklige backen Nils Strandberg Sarén kanske allra tyngst, men Huddinge har också fått in några bra nyförvärv på backsidan. Den rörlige tvåvägsbacken Filip Pilö blev lite överraskande inte kvar i Tyresö/Hanviken och hamnar nu under Fredrik Mälbergs ledning. Backbjässen Oliver Lexenberg, som alltid spelar rejält, fick inte förlängt med Mariestad. Segeltorps lagkapten Lukas Dahlbeck gjorde det bra där men laget ramlade ändå ur, men för Lukas del fortsätter alltså resan nu i grannklubben Huddinge.
Surahammar må ha mycket nytt in sedan man tvingats dra ner på spelarbudgeten, men det finns ändå en hel del ettanrutin kvar. Jag gillar backen Sebastian Tellström Jovicic som spelar rejält men också har en hel del skills och spelsinne. Oscar Forsman Larsson och Wille Hedqvist är också två stabila backar på ettannivå. Det har också tillkommit några nyförvärv, här är jag mest nyfiken på Samuel Näslund som sprutat in poäng i Kumla i tvåan i två säsonger.
Här har det tunnats ut sedan förra säsongen. Tre kort blir kvar: Emil Hedström, Sebastian Lindström och Edvin Stegfeldt, där framför allt Hedström kommer behöva leda backsidan ordentligt, för i övrigt är det ungt och oprövat. Lukas Cederholm känns ändå som lite spännande, han gjorde en stark säsong i Örebros juniorer säsongen som gick, och han kan mycket väl bli ett utropstecken.
Det är inte en helt orutinerad backsida som nykomlingen Sollentuna kommer upp i ettan med. Fem spelare har i alla fall en ettansäsong i ryggen och även om det kanske inte varit i framträdande roller så tillför de ändå stabilitet i laget, de vet vad som krävs. Jag är mest nyfiken på Andreas Ekström, som har gjort ett par säsonger med laget i ettan tidigare och som varit väldigt produktiv i tvåan.
Här var det ungt och orutinerat, men visst finns det ett par intressanta namn. Petter Sjöcrona spåddes bli Trojas nya Daniel ”Trucken” Karlsson, en defensiv jätte, men fick det inte att stämma säsongen som gick. Jag upplever kanske att hans spelsinne är lite klent, men nog spelar han rejält och bra. Adam Wagner är ett annat nyförvärv, en kille som vänder hem till moderklubben efter en rätt bra säsong i Nyköping. Linus Malm är kvar, och kommer säkert också bli viktig. Men det känns rätt tunt, det är många som behöver kliva fram om säsongen ska bli framgångsrik.
Visby har haft några mellanår de senaste åren, men till denna säsong har Visbys klubb/sportchef André Lundholm fått en extra påse pengar att bygga lag med. Med hjälp av dessa så har det ena toppförvärvet efter det andra presenterats, och det finns verkligen substans i Andrés ord: – Vi vill utmana ordentligt i år!
Vad är din take på sommarens alla turer i hockeyettan med lag som gått i konkurs, att lag degraderats på grund av licenskraven och att lag tackat nej?
– Först och främst jättetråkigt för alla fans och ideella ledare i föreningarna. Sedan tycker jag det ändå är bra, alla måste tävla på samma villkor, att man jobbar med pengar man har, annars blir det ekonomisk doping. Sedan att lag tackar nej förstår jag, det är inte lätt att bygga ett ettanlag sent när man redan byggt för att spela i tvåan. Speciellt som deras bästa spelare kanske valt att spela i tvåan för att ettan är för hög ambition, då riskerar man kanske att bli av med sina toppspelare dessutom. Så det var bästa lösningen att spela ettan med 36 platser och att man ger tvåanlagen fyra platser att slåss om. Så tycker jag även att man skulle tänka om det blir så i allsvenskan framöver, att blir det en ledig plats så blir det en bonusplats att slåss om nästa säsong istället.
Och hur ser du på idén om att ha ett slutspelsträd kontra en kvalserie, vad föredrar du?
– Jag föredrar kvalserie med fyra lag av två anledningar, men jag tycker blir sex lag för mycket då kan lag avsågade och så vidare. Men med två lag i en final så blir intresset väldigt begränsat, det blir i stort sett bara intresse lokalt i städerna som är inblandade, men i resten av landet blir det väldigt ointressant. Med fyra lag blir det lite mer spritt och det tror jag blir lättare att sälja till något mediabolag. Så fyra lag hade jag föredragit. Sedan kan det också vara fel att permanenta en plats för norr och en för söder i finalen, det hade varit bättre om det kunnat vara två norrlag eller två söderlag. Det hade kunnat bli ett derby i en final, mellan tex Piteå och Boden, så det tycker jag man måste öppna upp för, så man kan få derby i finalen.
Om vi ändå pratar ekonomi, ni har ju ett ishallsbygga på g, blir det av eller hur är läget?
– Politiken ska fatta beslut i oktober månad, sedan får vi mark tilldelat och så ska de ekonomiska bitarna på plats, men det verkar positivt och vi hoppas på att få ok att dra igång allting.
Som jag förstått det så har ni sponsorer som går in och bekostar hallen…?
– Det är samma upplägg som för andra föreningar som byggt, att vi bygger och driftar och att vi får ett driftsbidrag för det, men det innebär en ökad kostnad för regionen så det är det de måste godkänna.
Som jag förstått det så är det starka sponsorer ibland annat i forma av Gotlandsbolagets ägare som klivit in och satsar, har ni fått ta del av pengar för att börja satsa redan? Känslan är ju så med tanke på den starka trupp ni bygger…
– Det är en Gotlandsfamilj där en har spelat i klubben, så han och ett par andra har sett hur vi slitit och frågat om vi ville ha hjälp. Så vi har en garanti på plats, men det hänger på att vi får godkänt för arenabygget, annars är det lönlöst att satsa på allsvenskan, för nuvarande hall funkar inte på allsvensk nivå. Och vi har fått ett litet tillskott redan nu för att bygga ett starkare lag. Inget astronomiskt, vi har fortfarande lägre spelarbudget än några av topplagen, men vi känner att vi ändå kan konkurrera om att gå hela vägen.
Då ska vi syna alla fina nyförvärv, och då ni inte har något målvaktsförvärv så börjar vi på backsidan med Niklas Dahlberg. Vad kan du berätta om honom?
– Det är En gotlandskille som debuterade här som ung och gjorde många säsonger innan han lämnade, för Nybro, Kalmar och Krif. Det är en stabil tvåvägsback, han har varit med länge och har mycket rutin, med två kvalserier bland annat. Det är något vi varit ute efter med. Kul att han kommer hem med familjen!
Spelskicklige backen Andreas Thelander är ett av flera starka nyförvärv. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Då fortsätter vi med Andreas Thelander…
– Vi mötte Mariestad några gånger förra säsongen och det var en back jag verkligen gillade. Jag såg honom faktiskt redan i Köping, men Mariestad tog honom då och det gjorde de ju rätt i. Det är en offensivt skicklig back som vi kommer ha stor nytta av i vinter, han är i en bra ålder med.
Sedan tar vi den största värvningen kanske, Daniel Gunnarsson….
– Vi är otroligt nöjda med att knyta till oss honom. Jag har Inte sett någon dominera så som han gjorde när vi mötte honom i Linden. Jag pratade med honom redan då om att han skulle komma till oss, men han skulle få tillökning så han sa nej först, men nu blev det ja. Det är en otroligt skicklig och bra back med 450 SHL-matcher bland annat. Han kommer bli otroligt viktig för oss, han löser situationer på isen som få kan, han kommer bli viktig för oss.
Sista backvärvningen är Oscar Eriksson…
– Han är som Thelander och Gunnarsson, spelskicklig och har bra storlek, skicklig med ett fantastiskt fint skott. Han kommer bli nyttig i powerplay, välskolad, och har också testat på spel i SHL. Jag har sett honom flera matcher i kvalserien och han är skicklig, har bra rörlighet och storlek.
Har ni ettans bästa backsida?
– Det känns jätte- jättebra just nu, och jag skulle inte vilja byta ut någon, så det känns jättepositivt. Sedan finns det många andra som har bra backsidor med, men vi har bland de bästa skulle jag säga.
Då tar vi ett kliv framåt till forwarden Hampus Engman…
– Han är en spännande ung spelare. Han hade en fantastisk säsong i Vänersborg för två säsonger sedan innan han flyttade till Nyköping. Det är en energispelare som spelar på gränsen, fysisk, men han har touch med, han ska bidra med energi och fart. Han ska vara jobbig att möta.
Simon Eriksson var med och spelade upp Nybro till allsvenskan. Foto: Hampus Gliving, Nybro
Då tar vi Simon Eriksson…
– Det är samma som med Hampus, han jobbar hårt hela tiden, har bra attityd, och var med och spelade upp Nybro. Det är en tung spelare med bra karaktär, han ska bana väg och hjälpa till med det fysiska spelet.
Det är två riktiga attitydspelare, ska dom se till att ni blir ”Grisby” igen?
– Vi vill spela en offensiv hockey och vara jobbiga att möta, vi hade många karaktärer förut med, men de ska göra oss jobbigare att möta än senaste åren.
Då fortsätter vi med Pontus Karlsson…
– Pontus har jag haft ögonen på sedan han spelade i Väsby, men jag har inte haft möjlighet att värva honom tidigare. Det är en offensivt skicklig spelare, han kan spela både center och vinge. Otroligt seriös och vältränad, han tar verkligen hand om kroppen.
Alexander Bjurström…
– Också en offensiv spets av hög klass, han har producerat poäng på hög nivå tidigare, både i Troja och Hudiksvall. Avig och skicklig på små ytor, slår fina assist med. Kul han är med på resan.
Karl Smedberg…
– Det är en underskattad spelare tycker jag. Bra storlek, bra både bakåt och framåt, har spelat alla viktiga minuter i Dalen, i alla spelformer. Ambitiös med, det ska bli spännande att se honom i Visbytröjan.
Niko Lahtinen…
– En finsk spelare som spelade Mestis i fjol. Han kommer från Jokerit i Mestis där han gjorde 34 poäng. En offensivt duktig spelare, gör både mål och assist, en tävlingsskalle. Han ville prata med vår coach det första han ville, då han ville försäkra sig om att vi skulle träna hårt. Revanschsugen med, då Jokerit inte gick så bra trots bra lag.
Vilka av de du fick behålla skulle vi vilja lyfta fram?
– Elias Lindström, han kommer leda laget offensiv. Vi har sista fem åren tappat nästan alla toppspelare, men nu har vi fått behålla många att bygga på. Karl Påhlsson hoppas jag tar steg och bidrar offensivt. Lucas Rahmberg är en intressant tvåvägsback. Även målvaktsparet, Filip (Lindblad) hade kanske inte sin bästa säsong förra, men han har visat tidigare att han är en av ettans bästa målvakter, och Sebastian Andersson gjorde det bra förra året när Filip var skadad.
Någon tappad spelare du velat behålla
– Både och, av de som erbjöds kontrakt så gick Nils Bohlin till Karlskrona, han hade jag gärna behållit, men han valde alltså Karlskrona, vi får väl se om han valde rätt. En annan var Anton Johansson, en pålitlig spelare som gör det bra varje dag. Samtidigt öppnar det upp för andra spelare, som Karl Smedberg och Pontus Karlsson, jag tror de kan fylla ut tomrummet. Nils har en hög potential, men nu har vi andra som fåt chansen, så vi har fått bra ersättare.
Hur mycket bättre blir ni i år?
– Det återstår att se, det är ett tråkigt svar jag men vi har inte vunnit en match ännu, men potentialen i år är klart högre. Vi har en backsida med bra blandninga av left och rightbackar och mer beprövad spets offensivt, så på papperet och på träningarna ser det klart bättre ut, sedan ska det göras på match också.
Vad blir målsättningen, är det att gå upp redan i år?
– VI vill vara med och tävla om det redan i år. Sedan gjorde Vimmerby det visserligen bra säsongen som gick. men annars brukar det ta några år innan man kan ta steget upp. Så har det varit historiskt. Vi måste bygga en kvalrutin. Så vi vill utmana ordentligt i år och kanske ta steget redan i år, men då måste vi få klartecken på arenabygget med. De lag som är med på resan kommer förstärka under säsongen, och det ska vi med göra. Men Väsby och Hudiksvall har varit i kvalserien några år nu och gjort det bra, så de får väl vara favoriter och Västervik har verkligen dammsugit marknaden på många bra spelare, så konkurrensen är knivskarp.
Får ni mer ”pulver” i form av pengar om det blir klartecken till arenabygget?
– Ja så är det, då kan vi jobba efter det spåret, men då måste det finnas spelare med.
Vilka blir era stora utmanare i den östra ettan tror du?
– I östra blir det Väsby, de bygger ett starkt lag och blir vassa. Sedan tror jag Huddinge steppar upp, de går definitivt till allettan. Sedan har Tyresö/Hanviken byggt något bra under många år, de hade varit ett topplag oavsett division de spelat i och är topp 10 i ettan. Sedan har Vallentuna varit med skiktet under med. Men Tyresö/Hanviken och Väsby har varit före oss ett par år i rad nu och det ska vi ändra på i år, det är målet i alla fall.
Och om du blickar ut över hela hockeyettan?
– Den är jättesvår, men det är de sära korten. Mariestad är alltid med, Karlskrona, Västervik, Troja ser lite bättre ut. Hudiksvall och Väsby som jag redan nämnt. Lag som alltid är där, och så vi då givetvis.
Då var hockeyettans första träningsmatch avklarad. Det var Tranås som tog emot från ettan till allsvenskan uppflyttade Vimmerby redan när de flesta lagen inte ens gått på is. Och det blev en solklar Vimmerbyseger med hels 0-5 (0-3, 0-2, 0-0) sedan man varit numret större i princip hela matchen.
Fast det är klart, med en sådan start som matchen fick kanske det inte var så jättekonstigt. För redan i matchens första byte satte Eddie Levin 1-0 till Vimmerby på en urtjusig uppåkning och efter fem minuter så hade såväl 2- som 3-0 också trillat in. Det var två lag som ville spela väldigt lika, med hög och hård press över hela isen. Problemet för Tranås var bara att Vimmerby löste pressen på ett betydligt bättre sätt. Antingen genom någon skridskostark spelare som kunde åka sig ur pressen, eller så med bra pass från sina till synes betydligt mer spelskickliga backar. I Tranås var det i princip bara Gustaf Malmkvist som på ett vettigt sätt kunde hitta rätt med sina uppspel.
Det gjorde att Tranås fick tillbringa långa byten djupt ner i egen zon, tillbakapressade av ettriga Vimmerbyspelare som antingen helt sonika erövrade pucken eller tvingade fram felpass och icingar på löpande band. Tranås anfall var betydligt kortare och saknade udd, antalet riktigt heta målchanser laget hade stannade vid två (med reservation för att jag var borta från matchen kanske 3-4 min, jag måste ju förse er läsare med lite kvällsläsning). Det var dels när en Vimmerbyback tappade pucken på offensiv blå och gav bort ett friläge, dels ett instick från bakom mål som Jesper Hultberg (?) var framme och direktsköt på.
Vimmerby hade desto fler, och jag tycker de låg långt fram redan spelmässigt, de kombinerade sig stundtals fint fram i banan. Där kan laget säkert ha en fördel av att man behållit så stora delar av sin trupp. Allra piggast såg Eddie Levin ut, han tvekade aldrig att utmana med sin fina skridskoåkning, men även backen Jesper Broeng och Anton Carlsson imponerade. Hade inte Tranåsmålvakten Scott Hector klivit fram och gjort några fina parader, bland annat en riktigt fin dubbelräddning i tredje, så hade segersiffrorna varit ännu större.
Just Hector får väl anses vara Tranås stor glädjeämne. Men de kan också ta med sig de sista tio minuterna, för när Vimmerby hade lekt av sig den mesta energin och inte orkade sätta samma hårda press, så kunde Tranås ändå lyfta upp spelet de sista tio minuterna i matchen. Då kunde även Jesper Hultberg synas lite i offensiv zon, men generellt var det rätt blekt offensivt för Tranås. Men samtidigt, det är svårt att sätta så höga krav på ett lag som spelar sin första träningsmatch. Och därtill mot ett lag som såg riktigt bra ut faktiskt.
Hudiksvall har tappat några tunga namn på backsidan men ersättarna skäms verkligen inte för sig. Anton Schagerberg och Viktor Bemström håller allsvensk klass och Sebastian Walfridsson är en defensiv back av hög ettanklass. Addera till det att man fått behålla offensiva geniet Lucas Torstensson och stabila pjäser i form av Philip Eriksén och Filip Lander, och att Marcus Linderborg har en säsong som back i ryggen och man inser att detta är toppklass i ettan.
Axel Abrahamsson lämnar konkursade Skövde IK. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Sundsvall hade en stabil och bra backsida, och nu har man dessutom fått in en riktigt spetsback i form av rutinerade Jesper Dahlroth. Dessutom har man plockat in Skövdes lagkapten, den defensiva klippan Axel Abrahamsson. Det borgar för att det kommer bli grymt svårt att göra mål på Sundsvall i vinter, men de kanske saknar kanske lite offensiv spets på backsidan.
Att Piteå till slut fick behålla Fredrik Granberg trots rykten om flytt var viktigt för Piteå. Där har man en tvåvägsback av hög ettanklass. Viktige defensivtklippan Fredrik Bergdahl blir också. Dessutom har man gjort en spännande backvärvning i unge Oliver Casselsten som visade väldigt bra spel i Halmstad som utlånad i slutet av säsongen. Även Emil Rangedal är en bra värvning med offensiva kvaliteter.
Jens Andersson är den defensiva härföraren medan Felix Dahlroth är offensiv spets, speciellt i powerplay gör han en massa poäng. Därutöver har man några stabila ettanspelare, där jag kanske är lite extra nyfiken på Viktor Aresprång, jag tror att han kan få ett riktigt genombrott i år.
Kiruna har en bra mix med ungdom och rutin, offensiv och defensiv. Man har dels ett par stabila defensiva pjäser i Eddie Ahlmark och starka nyförvärvet Sebastian Kauppila. De kompletteras med ett par offensivstarka backar i spelskicklige Philip Kemi och skridskostarke Markus Magnusson. Utöver dessa fyra rutinerade herrar så är det unga talanger som man hoppas får bra utveckling på.
Kalix har en till stora delar helt ny backuppsättning, bland annat har ikonen Johan Pettersson lagt av och Alfred Hjälm flyttat söderut. Men lyckligtvis har man i alla fall lyckats behålla Oscar Kohlström som hade en riktig succésäsong i Kalixtröjan säsongen som gick. I övrigt så får man nog hoppas på bra utväxling på nyförvärven, där kanadensaren Liam Haslam känns mest spännande. Emil Andersson är också ett helt ok nyförvärv.
Det var ett tungt tapp när Ludwig Stenwall valde att lämna. Det gör att backsidan ser rätt ihålig och trubbig ut. Men det finns ett par stabila backar med rutin i Daniel Nyberg och Nils Gustafsson, och ett par spännande unga talanger i Alexander Bodén och Jonathan Lidman.
Oskar Byström kan mycket väl vara nästa export till en storklubb i ettan för Örnsköldsvik. Den skridskostarke och spelskickliga backen kommer bli väldigt viktig för laget i vinter. Även rightbacken Lukas Flygt har en uppsida som ska bli spännande att se. Men i övrigt är det mycket ungt och oprövat.
Idag är det inte många spelare som inte har en egen agent. Men vad gör en agent egentligen? Kan vem som helst bli agent? Och är agenter mest ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt? Jag tog ett samtal med Janne Asplund på agentfirman Scandinavian sports management för att få en inblick i en agents vardag.
Vad är din bakgrund, hur kom det sig att du blev agent?
– Jag har spelat på hög nivå, både i Brynäs och landslaget, och fortsatte sedan som tränare på olika nivåer. Så jag har alltid haft anknytning till hockey, och numer är jag agent. Jag ser mycket matcher här i Gävle, så jag har en del spelare med anknytning hit, det är lätt när man kan träffa dem på fem minuter.
Hur började du?
– Jag startade med norsk kamrat som heter Harald Lone, så det började med att vi fick Chris och Cam Abbot som klienter, och då tänkte man: ”Är det så här enkelt att vara agent?”. Men det är det definitivt inte.
Så ni jobbar med amerikanska spelare?
– Både och. Vi samarbetar med en agentfirma som heter 93 hockey service. De har inte licens i Sverige och får inte ha avtal här. Men annars håller vi främst på på damsidan, även om vi även har herrspelare med, bland annat på ettannivå.
Beror det på att damsidan inte är samma konkurrens om klienterna på?
– Så är det, men damhockeyn växer så det knakar och nu när amerikanska proffsligan PWHL startar så börjar det bli bra med pengar även inom damhockeyn, så det är kul. Samtidigt har SHL-lagen startat upp damlag och sponsorerna ställer hårdare krav på att det ska vara jämlikt, så då följer det med att förutsättningarna ska vara likvärdiga med.
Vad gör man som agent?
– Det beror på om det är en junior- eller seniorspelare, Det viktigaste för unga spelare är att hjälpa dem hitta en bra utvecklingsmiljö, oavsett namn på klubben, där är en bra utvecklingsmiljö viktigast. När det gäller seniorspelare så gäller det att hålla kontakten med dem under säsong, prata med dem om hur det funkar, och vara med när de bryter kontrakt och prata med dem om vad de har för mål. Hockeyn är stor i Europa numer, så det finns många möjligheter att få heltidskontrakt.
Hur är det att jobba som agent?
– Det är väldigt roligt och intressant. Vi är 57 licensierade agenter, så det är hård konkurrens om spelare. Det gäller att hitta en egen nisch. De hajpade spelarna har man ingen chans på. De går till de stora amerikanska agentfirmorna som har representation i Sverige.
Varför anlitar man en agent som spelare och hur vanligt är det?
– Det handlar om att saluföra sig själv, och sånt kan vara svårt som spelare, och man måste veta vilka krav man kan ställa och då måste man vara insatt i det. Sedan om det blir problem i en klubb kan det vara jobbigt att ta i det själv, då kan det vara bra att ha en som kan det juridiska. Men en spelare som spelat i samma klubb ett antal år kan ofta lösa det själv, då släpper man ofta sin agent. När de känner att de är där, där de vill vara. Det säger vi till spelarna med, behöver de inte oss säger vi det. Det är inga problem. Sedan kan man ha det vilande med, en spelare hörde av sig när han kände att han fastnat lite och ville utomlands,
Upplever du att lönenivåerna stiger även på ettannivå?
– Under Covid steg lönerna då klubbarna fick kompensation för publikrestriktionerna, men det är bakslag i år på lönebiten, det är många klubbar som har det svårt det märks. Vi hade en spelare, Miro Lehtimäki, som skulle spela för Steelwings i AlpsHl, som drog sig ur med full trupp. De hade inte pengar så de kunde spela. Så det har stagnerat lite och gått bakåt, just nu är det lite klubbarnas marknad. Under Covid fick man heller inte plocka spelare utifrån, så då var det mindre konkurrens på spelarmarknaden och lönerna gick upp.
Hur ser en vardag ut som agent?
– Det blir mycket tid framför datorn. Man följer upp hur det går för spelare, tar kontakt via telefon och sociala med medier. Man följer vad som händer på marknaden. Unga spelare använder inte mail, det vet de knappt vad de är, så man måste vara á jour med sociala medier.
Hjälper man till med annat?
– Ja vid konflikter med klubbarna till exempel så får man gå in och hjälpa spelarna. Vi hjälper dock inte till med bostäder och jobb, det hjälper oftast klubbarna till med, sedan får vi som agenter följa upp att de håller såna löften om jobb och bostad. Sedan måste man följa upp hur det fungerar socialt, om de trivs och så. Men sedan skiljer det mycket mellan spelare med, en del hör bara av sig när det ska skrivas kontrakt, andra vill ha hjälp med betydligt mera, så det är väldigt olika.
Hur ser betalningen ut?
– För juniorspelare så får vi inte ta betalt, utan där får man göra ett bra jobb så de blir kvar sedan när de blir seniorer. För seniorspelare så har vi procent på bruttot i kontrakten. Det är standardiserat och det är samma taxa för alla oss licensierade SICO-agenter. Det är det som skiljer oss från facebookagenterna, de kan ta 5-10000 per kontrakt och man har också en kvalitetsstämpel som SICO-agent. Man går utbildningar fortlöpande för att allting ska gå rätt till och vi har strikta etiska regler som man måste följa. Själva grundutbildningen tar 1-2 år, och man betalar en avgift varje år för att få vara agent.
Kan man leva på att vara agent?
– Ja om man får spelare med stora kontrakt, som SHL-spelare, så kan man det. Men vi kan det inte.
Hur ser avvägningen mellan utveckling och pengar ut när en spelare ska välja klubb?
– Det beror på åldern. Etablerade spelare vill ju ha så bra lön som möjligt, medan yngre spelare ser mer till sin utveckling och vill tjäna sina pengar senare.
Hur går det till när man ska fixa kontrakt för en spelare?
– Först så checkar man av med spelaren om han vill vara kvar i klubben, och med klubben om de vill ha kvar spelaren. Blir det klubbyte så får man försöka hitta en ny klubb. Ibland är det klubbar som kontaktar oss, vi har många kontakter då vi jobbat med detta sedan 2010, och frågar om vi har någon spelare med dessa egenskaper. I andra fall så är det vi som tar kontakt med klubbarna och frågar om de har plats för spelaren. Klubbarna har ofta en ganska specifik kravlista över vad spelaren de jagar ska ha. Då är det viktigt som agent att man är ärlig och inte försöker marknadsföra gråsten som guld, det handlar om trovärdighet. Sedan har många klubbar bra koll på spelarna redan, de kollar ju mycket video. Men de kanske inte vet hur spelaren är vid sidan av, och där måste vi också förmedla en korrekt bild så de vet vad för spelare de har att göra med.
– Har vi en vi tror passar in så ber vi klubben kontakta spelaren så de får lära känna varandra för att se om de passar ihop. Det är viktigt tror vi så att alla får bilda sig en egen uppfattning. Sedan kommer det förhoppningsvis ett kontraktsförslag, på ettannivå är det ofta inte så jättemycket förhandlingar om dem, det kan i så fall handla om utrustning, jobb eller hjälp med bostad. Tyvärr finns det konstigt nog inga standardiserade kontrakt på ettannivå som det gör i SHL, allsvenskan och SDHL, det hade varit bra då det skulle bli enklare för alla inblandade. Sedan får man ge och ta lite och när man känner att nu kommer vi inte längre så får man tala om det för spelaren så får han ta ställning till om kontraktet duger, eller om vi får leta vidare.
När är det mest arbetsintensivt, är det under silly season?
– Ja det är det ju, men det är även arbetstoppar runt jul och innan transferfönstret stänger. Sedan kan man faktiskt jobba även andra tider, redan till hösten till och med, om man vet att en spelare har som ambition att byta klubb efter säsongen.
Hur vanligt är det med out-kontrakt, alltså att spelarna kan bryta för spel i lag högre upp?
– Det vill normalt aldrig klubbar ha, och ibland så sätter de en summa som ska betalas av värvande klubben för att de ska kunna ta honom, och då blir det ofta inte intressant.
Det skrivs ofta ettårskontrakt, varför är det så sällan det skrivs längre?
– Spelare som har ambitioner och vill uppåt vill ofta bara skriva ett år, eller möjligen 1+1, så de har möjlighet att söka sig uppåt i systemet.
Kan din bild som agent och spelarens egen självbild skilja sig åt, att den tycker den är mogen för allsvenskan till exempel, när du anser att ettan är rätt nivå?
– Ja så kan det vara, då får man försöka hjälpa spelaren att inse vad som är bäst för den, och skiljer sig bilden allt för mycket åt så kanske man får gå skilda vägar. Vi tittar mycket på karaktären hos spelare vi rekryterar. Ser på träningsviljan, hur de är i omklädningsrummet, vad de har för mål med hockeyn och så vidare. Vi söker spelare som går under radarn, vill hitta oslipade diamanter.
En aktuell sak i hockeyettan är att fyra klubbar degraderades på grund av ekonomi. Kollar man som agent upp såna saker innan man låter klienter skriva kontrakt med dem?
– Det är svårt att hänga med under säsongen, men man håller koll på vad media skriver. Vi blev lite drabbade i Strömsbro, vi hade en kille som skulle spelat först året som senior där, men nu kommer han spela i Kanada juniorligan där ett år, och han kanske går på college efter det.
– Men vad gäller frågan: Man hör vad som sker och så, i samtal med spelare så kan man säga att det finns en risk, men att det skulle bli som i år trodde nog ingen och då är det svårt.
– Har man en spelare i ett lag så brukar det märkas med sena löneutbetalningar och utrustning, och sånt innebär ju problem för oss med, de klubbarna vill man inte jobba med, det skapar bara en massa problem. Det händer ofta utomlands. Häromåret höll vi på att få köpa ut en spelare från Polen. Det finns ligor som är lite mer High Chaparall. Som Polen, det är en bra liga, men det blir problem när sponsorer inte fyller upp det de lovat. Vi hade en spelare som de bestämde att hans kontrakt inte gällde, så han fick inga pengar. Vi fick jobba mycket på att få honom därifrån, och jag tror inte laget fick licens i år. Så gärna Polen, men kolla upp med kontakter hur läget ser ut med just det laget. Allt som sker i Sverige sköts mer professionellt. Samtidigt lockar Polen, det finns bra med pengar där och är rätt bra hockey, så det är ingen drömsituation. Det finns topplag som sköter sig, men lag nedanför kan bete sig på det viset och då är det tufft. Där kan man ge råd att titta på alternativ, och tala om att det finns en viss risk om man beger sig dit.
! Personligen tror jag på att detta lite yngre och hungrigare lag kan nå långt i vinter och jag ska i ärlighetens namn säga, att som supporter är det fruktansvärt skönt att inte vara tippade i toppen för en gångs skull. Redstorm hade även ett 15-20 tal personer i klacken, vilket uppskattades av spelarna. 
