Jag brukar aldrig kritisera domare. Visst kan jag ifrågasätta vissa domslut, men då diskuterar jag sak, inte person. Men efter en intervju jag gjorde med Bois assisterande tränare Filip Törnqvist igår så fick han mig att tänka till: Är vi för snälla mot domarna? Borde de också kanske ställas till svars?
Ni har alla varit med om det, domslut som är helt uppåt väggarna och som förvandlar en trepoängare till en förlust. Det är samtidigt inte så konstigt, domare är också människor, och precis som spelare kommer de att göra misstag. Och spelar man på tredjenivån i Sverige så får man domare därefter.
Men vad händer om en spelare gör misstag? De blir bänkade. Vad händer om en domare gör ett misstag? De får döma nästa dag igen, som om ingenting hänt. Är det verkligen rimligt?
Domarna är ändå de på isen som har bäst betalt av samtliga medverkande på isen. De har bra betalt för att skipa rättvisa på isen, för att se till att regelbrott beivras så att rätt lag vinner. Men om de tar flera felbeslut så är deras påverkan på matchen så stor att det kan bli precis tvärtom.
Jag frågade Filip Törnqvist vad man som tränare kan göra om man anser att laget blir bortdömt. Hans svar? Vi kan inte göra någonting!
Visst måste man som domare också få ha en dålig dag. Men någon form av konsekvens borde det ändå ha. När en spelare gör ett grovt fel kan de bli avstängda av disciplinnämnden. Domarna behöver inte ens medge att de har fel, de står på något sätt över lagen. Är det verkligen det bästa för att utveckla domarna? Får man aldrig ta konsekvenserna av en dålig insats, utvecklas man då på bästa sätt?
Törnqvist menar att systemet håller varandra om ryggen. Man får inte kritisera domare, då kan man bli straffad, men domarna själva kommer undan med vad som helst.
Detsamma gäller disciplinnämnden menar han. Det spelar ingen roll vad spelarna skriver i sitt svar till nämnden när de riskerar avstängning, det spelar ingen roll om det finns bildbevis, nämnden går varje gång efter det som domaren skriver i sin rapport. Spelarna blir rättslösa, domarnas ord är det som gäller, utan hänsyn till motbevis.
Samtidigt finns det många bra domare, som kan erkänna fel. För det är egentligen det som tränare och spelare vill se. De förväntar sig inte domare som är felfria, det är omöjligt att få. Men de vill ha domare som de vet gör sitt bästa och som i alla fall i efterhand kan ge kritikerna rätt. Inte som nu, när domare efter svaga insatser inte ens tar en diskussion. För ytterst handlar det om att tränare och spelare vill bli lyssnade på.
