Jag skällde ut dem i periodpausen i ledning 6-1

Per Kentä har gjort sig känd som en av Sveriges allra mest framgångsrika sportchefer, och var med och förde upp Bjärklöven i SHL inför denna säsong. Hans mindre kända bror Hans Kentä hade också en stark säsong då han var med och förde upp Haparandalaget Asplöven till ettan. I en lång intervju ger han sin syn på ettan, hur laget ska etablera sig på nivån, samt hur han upplever det är att styra en trampbil.

Din bror Per sa att han hellre rattar en Ferrari (Björklöven) än en trampbil (Asplöven). Hur känns det att ratta en trampbil?

– Det är få förunnat att köra trampbil, haha. Det är en utmaning, men vi vet var Asplöven varit förut, och ser fram emot att etablera oss där igen. Sedan kan det bli tungt att trampa i uppförsbackar, men det går lätt nedför.

Berätta om er resa upp i ettan!

– Asplöven började något för tre säsonger sedan, en uppstart. Man vill komma tillbaka dit man en gång varit, och ser man till 2000-talet så har vi mestadels spelat i ettan. Sedan uppstarten har satsningarna blivit större och allting har blivit mer seriöst. Jag kom in förra året och har skruvat på lite, sedan fick vi in Anthon Eriksson med flera med rutin från spel högre upp, så där satte vi standarden. Vi var rätt överlägsna under serien, men vi tummade aldrig på det. Jag skällde ut spelarna efter noter fastän vi ledde med 6-1 i en periodpaus, det var rätt hårda ord. Jag sa det i början av säsongen att jag inte ville vinna med 9-7 för att man tummar på defensiven. Jag ser hellre 4/5-0 och att det är nedstängt. Så det var mycket struktur vi satte under hösten, en förberedelse på det som komma skall. Sedan efter jul hade vi väldigt många matcher på kort tid, vi hade 11-12 matcher fram till jul och sedan 3-4 matcher i veckan i januari. Så det fanns en hel del att önska vad gäller spelschemat i norrtvåan, men så kanske det blir också med geografin som är här uppe. Men allting var egentligen en enda lång förberedelse till sista kvalet. Och visst, Kovland och KB65 har varit med länge och har rutinerade lag, KB65 har ju satsat länge att ta sig uppåt, så det var en helt annan nivå på motståndet i kvalserien. Men vi lyckades knyta ihop det och vinna. Och med nyktra ögon så gör vi det rättvist, så nu är vi i ettan och ska försöka trampa vidare.

Det tog ett tag för er att kungöra att ni antog utmaningen att spela ettanhockey, hur såg beslutsprocessen ut?

– Det är alltid mycket inför man går upp en serie. Det handlar om att få ihop siffrorna och organisatoriskt, tidigare var det glada eldsjälar till att få en struktur. Sedan är resandet annat med, så det måste man ha respekt för. Kostnadsläget, att ha stöttning från näringsliv och supportrar måste finnas där. Så det handlade om att få allt på plats och vi var tvungna att få ordning på grejer till licensnämnden, samt att vi var tvungna att höra om spelarna ville vara med på den här resan. Och det var de. Det finns många spelare i området, det finns många bra klubbar här inom 13 mils radie både på den svenska och finska sidan. Sedan har SM-liiga många spelare över efter en omorganisation, så det finns många finska spelare med, så jag hyser inga farhågor att vi inte ska få till ett slagkraftigt lag.

Nu har ni dragit igång lagbygget och gick ut starkt med att presentera en förlängning med Anthon Eriksson. Vad betyder han för Asplöven?

– Han är ryggraden i spelartruppen och visar hur det är att vara som professionell spelare, han går verkligen i bräschen. Han påpekar snabbt om en spelare är någon annanstans i huvudet, att man ska träna hårt och vara närvarande. Han driver intensiteten i träningarna. Så han är ett ånglok som drar föreningen från spelarhåll. Vi ledare kan säga en sak, men spelarna måste anamma det med, och där är han med sin rutin från SHL och som proffs i andra länder en som leder laget. Sedan är det en duktig hockeyspelare med, så han är viktig för oss ur många aspekter.

Hur ser tankarna ut för lagbygget som kommer?

– Vi vill ha en lokal prägel med spelare från närområdet, så det inte blir en miljöchock för spelare som kommer hit. Man måste se det som roligt med roadtrips, annars kommer det att bli en jobbig säsong. Så att man känner igen sig i förutsättningarna och att man har viljan att utvecklas. Att man har drivet att ta karriären framåt. Hockeyettan är ett enormt skylfönster, alla förstår inte hur bra nivå hockeyettan har. Jämför med ligor som Danmark, Italien eller alpligor, då håller ettan betydligt högre klass.

Vad tror du blir er största utmaning under säsongen?

– Vi är nykomlingar, så det handlar om att få ihop allt och få alla att förstå vad det innebär att spela hockeyettan. Vi kommer att få möta riktig bra motstånd, så vi måste kunna möta olika typer av motstånd och andra spelsätt. Vi kan inte parkera bussen mot alla motstånd utan måste även ha ett eget spel, det blir utvecklande för spelarna att anpassa sig utefter vad man möter. Sedan ska vi alltid ha ett grundspel som är likadant, men man måste också ha en respekt för motståndet. Men vi vill ha kvar kaxigheten, den ska synas på isen, vi ska inte visa någon ånger ute på isen, utan ta för oss.

Ni har alltid många finska spelare i truppen, naturligt med tanke på läget vid den finska gränsen, men visst är även löneläget lägre i Finland på hockeyspelare?

– Det är det. På den finska marknaden så måste du som ung spelare upp på Liiga-nivå för att tjäna pengar. Sedan är du mer rutinerad så kanske man som toppspelare i Mestis kan tjäna en del, men det är mer som toppen i ettan, inte som i allsvenskan. Sedan finns det en massa spelare i mellanskiktet i Mestis som längtar efter att få en bra utmaning. Många unga finska spelare lägger av tidigt, det är betydligt dyrare att bedriva sin idrott i Finland, där finns ingen kommunal sponsring för att bedriva hallar till exempel. I Haparanda betalar vi 40 kr för att hyra hallen en timma, i vår grannkommun på den finska sidan, Torneå, kostar en timmes istid 2000 kr.

Vad se du som era styrkor?

– Vi är hungriga, det är många som längtat efter att Asplöven ska var på ettannivå igen. Det finns kvalitet i truppen, det är många som spelat i ettan som vi tror att vi får behålla. Sedan ska vi plocka in unga spelare som vill ta chansen, spelare som har farten och kan vara spelskickliga. Vi vill spela en rolig hockey, utan att det för den sakens skull ha matcher som slutar 8-6.

Hur ser du på konkurrensen?

– Ta Hudiksvall och Boden som satsar mot allsvenskan, vi lever inte i samma värld, men samtidigt ska det bli en rolig utmaning. Hockey avgörs inte bara i lönekuverten. Sedan är det inte lätt att åka 100 mil och spela två matcher, resandet är en del av det. Många lag klagar över att de har en långresa upp hit, men alla våra resor är egentligen långresor, det är bara Kiruna som har längre. Varje match kommer att bli en utmaning i sig, vi kommer inte kunna slappna av, utan det handlar om att förbereda oss på bästa sätt. Det ska bli intressant att se hur vi ska ta oss an utmaningen, att snabbt ställa om och kunna åka långt och sedan ha match lördag och sedan söndag igen.

Vad har ni för ambitionsnivå som nykomling?

– Jag sa innan att vinner vi alla matcher så är vi i allsvenskan, men skämt åsido, målet är att etablera oss i ettan och slippa kvalsepela. Men det kommer att bli tajt och det är många lag som slåss om det, men att etablera oss i ettan, det är där vi hör hemma.

Tror du att ni på sikt på nytt kan göra en resa som bär hela vägen till allsvenskan?

– Drömmar ska man alltid ha kvar, men det handlar om att ha fötterna på jorden med. Det var fantastiskt det vi gjorde under fyra säsonger i allsvenskan med de förutsättningarna vi hade. Det är det som är det roliga med idrott, man inte är aldrig slagen på förhand. Får man allting på plats med en bra organisation, en bra ungdomsverksamhet och så där så kan man absolut vara med och fajtas där uppe.