Det blev överraskande Mjölby som vann genrepet när derbyrivalen Vita Hästen ikväll kom på besök för en sista träningsmatch. 3-0 (2-0,0-0,1-0) skrevs segersiffrorna till, och faktum är att det inte går att säga att segern var orättvis. Här är mina fem punkter från matchen:
* Vita Hästen inledde bäst de första minuterna, men sedan åt sig Mjölby in i matchen och det var inte helt ologiskt när de kunde göra 1-0 sedan Vita Hästenförsvaret gått bort sig helt i markeringsspelet.
* Man kan inte säga att unga Vita Hästen-målvakten Teodor Munther imponerade. 2-0-målet var ett skott utifrån från ingen vinkel som han släppte mellan benen och även i övrigt släppte han mycket enkla returer och spred ett allmänt osäkert intryck.
* Mjölby hade några ruskiga målchanser i den andra perioden. Puckar som dansade på mållinjen, frilägen och skott i slottet utan att lyckas få pucken över mållinjen. Nu vann man matchen ändå, men man hade nog grämt sig över missarna annars.
* Vita Hästen såg helt ok ut offensivt, men i egen zon hade man stora problem med tappade puckar och dålig sortering.
* Mjölby var påkopplade och när de märkte att de hängde med Vita Hästen så steg självförtroendet och man vågade hålla i pucken och spela på markerade spelare. Det gav gästerna stora problem.
Bästa Mjölbyspelare: Mike Sjöberg som gav ett helt annat intryck än Munther. Lugn, stabil och trots en hel del att göra så kändes det tryggt hela tiden.
* Bästa Vita Hästen-spelare: Det var svårt att hitta någon som förtjänade detta betyget i Vita Hästen, men Erik Palmqvist försökte i alla fall att få igång laget genom att åka mycket skridskor och smälla på. Det var han tämligen ensam om.
Till sist: Matchen kommenterades på engelska på ett utmärkt sätt. Amerikaner har ett särskilt hockeyspråk där de är duktiga på att beskriva spelet med hockeytermer som svenskan inte har på samma sätt.
Till sist 2: Vita Hästen-backen Viktor Lindman klev av isen i den andra perioden med en befarad knäskada. Förhoppningsvis är den inte så farlig.
Foto: Fotograf Erik Hellqvist
