Bakom kulisserna: Hockeyagenten berättar om livet bakom övergångarna

Vad är din bakgrund, hur kom det sig att du blev agent?

– Jag började 2014. Jag hade spelat hockey själv och blev kontaktad av en amerikansk målvakt som ville ha min hjälp. Jag hjälpte honom till Boden i Sverige och därefter blev jag uppsnappad av en finsk agentur, så jag jobbade mycket med finska spelare.

– Sedan gick en av mina kollegor bort och då stod jag själv med några spelare. Jag kontaktade Janne Asplund och sedan dess har vi drivit agenturen tillsammans under några säsonger. Janne är auktoriserad SICO-agent och är med i alla affärer så att allt går enligt regelverket. Jag har erfarenheten och ska själv gå utbildningen. Det är en viktig kvalitetsstämpel, både för spelare och klubbar.

Vad jobbar du med för spelare?

– Det är lite av varje. Vi har främst svenska spelare men även finska spelare. Sedan några år tillbaka representerar vi också damspelare. Totalt har vi mellan 40 och 50 spelare, huvudsakligen från Norden, men vi jobbar med spelare från hela världen.

Några spelare från Hockeyettan?

– Daniel Carlqvist, som fortfarande är osignad, känner nog många till. Sedan har vi Jakub Kanka och en finsk spelare i Asplöven bland annat. Det finns några spelare utspridda i Hockeyettan.

Jobbet som agent

Vad gör man som agent?

– En stor del av jobbet handlar om att gilla att prata i telefon och att ha goda kontakter. Man försöker hela tiden ligga steget före. Det stora arbetet börjar egentligen redan i slutet av hösten när spelare funderar på att byta klubb och man ser över vilka möjligheter som finns.

– Många spelare har önskemål om vart de vill ta sig, men vi agenter försöker arbeta långsiktigt. Vi ska vara ett bra bollplank och ge goda råd. Tycker spelarna inte att våra råd är bra kanske de ska jobba med någon annan.

– Det handlar om att bygga upp ett kontaktnät och få spelarna att tro på den plan vi lägger upp. Sedan ska vi förstås förhandla fram ett bra avtal för klienten.

– Visst får vi betalt utifrån spelarnas kontrakt, men vi har också juniorer som vi tror på. Där handlar det mer om att ha en klok strategi och hjälpa dem att göra rätt vägval. Vi vill att de ska få bästa möjliga utveckling på lång sikt istället för att tänka kortsiktigt. Det blir bäst både för spelarna och i slutändan även för oss.

– Alla spelare är olika. En del behöver mycket stöd medan andra klarar sig mer själva. Det beror på var de befinner sig i karriären.

Hur är det att jobba som agent?

– I mitt fall gör man det inte för pengarnas skull. Förhoppningen är förstås att man på sikt får fram någon spelare som gör att det blir ekonomiskt lönsamt, men just nu är det på hobbynivå.

– Jag har saknat snacket i omklädningsrummet och adrenalinet inför matcher. Det får man tillbaka lite som agent när man är nere i omklädningsrummet och pratar med spelarna eller går på matcher. Man får pulsen även om man inte spelar själv.

– Sedan är det väldigt mycket kontakt med familjer och anhöriga så att de känner trygghet. Man måste gilla att bygga relationer och sociala kontakter.

– Sedan skiljer sig jobbet också mellan Sverige och övriga Europa. I vissa länder kan det avgöras av att en president eller klubbägare gillar en viss spelare, medan vi i Sverige har ett helt annat föreningstänk.

När är det mest arbetsintensivt? Är det under silly season?

– Ja, framför allt när säsongen börjar ta slut och under sommaren. Sedan blir det intensivt inför transferfönstren också. Då ringer många klubbar och undrar om vi har spelare som inte trivs och vill flytta.

– Nu har de flesta klubbar fått sina trupper på plats och då handlar det mer om praktiska saker som lägenheter och liknande.

Varför anlitar man en agent som spelare och hur vanligt är det?

– Vill man verkligen satsa på ishockey kan det vara bra att ha en rådgivare som hjälper till med kontakter och en långsiktig plan.

– Jag hade ingen agent på 90-talet. I dag vill nästan alla ha en agent. Men det ska vara en seriös agent som inte skinnar spelarna på pengar utan följer SICO:s avtal.

– Sedan finns det spelare som kommit så långt att de inte behöver en agent. Men vi brukar säga att spelarna ska kunna koncentrera sig på hockeyn. Vi lägger oss inte i speltid eller sådana saker, men när det gäller utrustning, jobb eller lägenhet kan vi hjälpa till när det krånglar. Särskilt internationellt händer det ganska ofta.

– Det handlar om trygghet och om att spelare och agent har en bra relation. Ibland säger vi emot spelarna för att vi tror att det är bäst för dem. Samtidigt företräder vi dem och tycker de annorlunda så sköter vi naturligtvis det också.

Skriva kontrakt

Hur går det till när man ska fixa kontrakt för en spelare?

– Ibland kontaktar vi klubbarna och ibland kontaktar klubbarna oss. Finns det flera alternativ försöker vi hitta den lösning som passar spelaren bäst.

– Vi är noga med att presentera vilken typ av spelare klubben får, både på och utanför isen. Har man gjort affärer med en klubb tidigare vet de vad vi står för och att de kan lita på oss.

– Sedan kan atningen vi eller klubben komma med ett bd, och så blir det ofta ett motbud tills båda parter är nöjda. Ibland vill klubben ha ett längre kontrakt och då får man diskutera fram en lösning.

Det skrivs väldigt få längre kontrakt i hockeyettan upplever jag. Hur vanligt är det?

– Det är inte särskilt vanligt, men det förekommer exempelvis 1+1-kontrakt. Det handlar mycket om hur stor trygghet spelaren vill ha. För vissa är det viktigt att veta var de kommer att spela även kommande säsong.

Hur vanligt är det med out-klausuler, alltså att spelaren kan bryta kontraktet för spel högre upp?

– Relativt vanligt. En del klubbar vill ha en fast övergångssumma, andra har andra lösningar. Har klubben satsat mycket på en spelare vill de förstås inte riskera att tappa honom hur som helst. Men många spelare vill ha en sådan möjlighet inskriven.

Har du fått hjälpa till med något annorlunda?

– Ja, framför allt i Polen har det varit en del märkliga historier. En spelare fick sparken redan på flygplatsen när han kom ner, eftersom klubbledaren som tog emot honom tyckte att han var för tjock. Då fick jag hjälpa honom med både hemresan och kontraktet.

– I Polen händer det också att klubbar inte betalar ut löner eller säger upp spelare utan ordentlig grund. Man vet att i Polen och Ungern fungerar annorlunda än Sverige. Här hemma sköts sådant väldigt korrekt även om man ibland kan ha olika åsikter.

Hur ser betalningen ut för er agenter?

– Vi följer SICO:s standardavtal. Normalt handlar det om cirka fem procent av spelarens hockeylön. Tjänar en spelare väldigt mycket kan procentsatsen ibland förhandlas ner.

– Sedan finns det lycksökare som inte följer avtalen, men det får inte vi auktoriserade agenter göra.

Kan din bild av en spelares nivå skilja sig från spelarens egen självbild, att de anser sig mogna för allsvenskan till exempel medan du tycker att deras nivå är ettan?

– Absolut. Det förekommer. Då handlar det om att ha en bra dialog och få spelaren att förstå att det kanske blir mindre speltid i hockeyallsvenskan än om han väljer hockeyettan. Sådana diskussioner har vi ibland.

Om hockeyettan

Upplever du att lönenivåerna är bra i hockeyettan?

– De varierar från några tusenlappar i månaden upp till löner man faktiskt kan leva på. De sistnämnda är få, men de finns. Det finns klubbar som kan betala allsvenska löner, men det gäller inte särskilt många klubbar och ofta bara några spelare i laget. Löneläget varierar väldigt mycket.

Finns det klubbar i ettan där spelarna lever på ishockey?

– Det gör det, men de är inte många. Sedan är kontrakten oftast inte helårsavtal utan löper kanske sex till nio månader. Däremellan får spelarna stämpla eller hitta andra lösningar. Men det finns spelare som tjänar riktigt bra.

Vilka klubbar står högst i rang i Hockeyettan och är mest attraktiva ekonomiskt?

– Det varierar lite från år till år. Men lagen i toppen av den södra serien är ofta de klubbar spelarna helst vill till. Även om man ibland kan få högre lön i norra serien väljer många ändå södra.

– Jag vill inte peka ut enskilda klubbar, men södra är mest populär. Det märks även internationellt. Samtidigt finns det klubbar som Boden och Hudiksvall i norr som skriver riktigt bra kontrakt.

Två klubbar degraderades nyligen på grund av ekonomiska problem. Kollar ni upp sådant innan ni låter spelare skriva på?

– Det är klart att vi gör det. Vi försöker alltid hålla koll på rykten och hur klubbarna sköter sina betalningar för att det ska bli så tryggt som möjligt för spelarna. Om en klubb har haft problem med att betala ut löner eller det finns andra varningssignaler är det något vi väger in och försöker hjälpa spelarna att hantera innan de skriver på ett kontrakt.

Vilka ligor ute i Europa är mest aktuella för spelare från hockeyettan?

– Det finns fortfarande ganska stor okunskap om hur bra hockeyettan faktiskt är. Många ser bara att det är Sveriges tredjeliga och väljer därför hellre en spelare från finska andraligan Mestis, trots att jag generellt tycker att hockeyettan håller en högre nivå.

– Vanliga destinationer är AlpsHl, Oberliga och Polska ligan, framför allt är den ligan vanlig för finska spelare. Topplagen där kan erbjuda bra ersättning. Även den norska högstaligan, Danmark och Frankrike är aktuella, även om danska klubbar ofta föredrar spelare från Hockeyallsvenskan.

Hur ser avvägningen mellan utveckling och pengar ut när en spelare ska välja klubb?

– Många yngre spelare lockas av den högsta lönen, men vi försöker hjälpa dem att tänka långsiktigt. Ibland går det att kombinera utveckling och ekonomi, men vår uppgift är att hjälpa spelarna att välja den bästa vägen på sikt.

– Just nu har vi tre spelare vi hoppas ska gå i NHL.draften, där vi försöker hjälpa dem att fatta kloka beslut.